Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Linda Staaf, chef för underrättelseenheten på Nationella operativa avdelningen (Noa). Arkivbild.

Polisen: Få rapporter om avancerad penningtvätt

Rekordmånga misstänkta penningtransaktioner rapporterades till finanspolisen förra året. Men de riktigt stora och komplicerade penningtvättsuppläggen hamnar ofta under radarn, enligt Linda H Staaf, chef för polisens underrättelseenhet.

Uppgifterna om misstänkt penningtvätt i Swedbanks baltiska verksamhet väcker frågor om hur de svenska bankerna sköter sitt arbete mot penningtvätt.

Under 2017 trädde en ny lagstiftning i kraft som bland annat innebar att det nu räcker med ett antagande om att pengar kommer från brottslig verksamhet för att göra en anmälan. Fler omfattas också av rapporteringsskyldigheten.

I fjol fick svenska finanspolisen in omkring 19 300 rapporter om misstänkta aktiviteter och transaktioner gällande penningtvätt och finansiering av terrorism. Året före var siffran 16 500.

- Den stora ökningen är främst från bankerna, säger Linda H Staaf på polisens nationella operativa avdelning (Noa).

Mindre brott

Men även om kunskapen vad som bör rapporteras har ökat finns många förbättringspunkter. Finanspolisen får sällan rapporter som rör mer komplexa brottsupplägg.

- Det vi får inrapporterat gäller främst de små pengarna i de lägre kriminella skikten. De mer avancerade komplexa penningtvättsuppläggen där det handlar om stora pengar rapporteras allt för sällan till oss, säger Linda H Staaf.

TT: Vad beror det på?

- Det kan jag spekulera i, men vill inte göra det. Det är en fråga du bör ställa till bankerna och andra rapporteringspliktiga, säger Linda H Staaf.

Misstänkta transaktioner, som är det som rapporteras till finanspolisen, är inte samma sak som misstänkta brott. Hur stor del av det som rapporteras som faktiskt är brott är, enligt Linda H Staaf, svårt att svara på.

Öka kunskap

Generellt skulle kvaliteten i det inrapporterade också behöva bli bättre, anser hon:

- Vi får mycket till oss som kanske inte skulle behöva rapporteras.

Hon tycker att tillsynen av de rapporteringspliktiga behöver ökas och förbättras ytterligare, men även att brottsbekämpande myndigheter och tillsynsmyndigheter ökar sin kompetens på området och breddar sina metoder för att upptäcka penningtvätt.

- Det handlar om att inte enbart jobba med inrapportering. Man behöver komplettera med annan underrättelseverksamhet. Det gör vi redan, men det behövs ännu mer, säger Linda H Staaf.

En ny samordningsfunktion för arbetet mot penningtvätt, där 16 myndigheter samt Advokatsamfundet ingår, finns på plats sedan ett år.

- Det här behöver prioriteras upp ytterligare hos myndigheterna, säger Linda H Staaf.