- Det är ju inte bra vare för sig för Sverige eller regionen att vi får den här typen av händelser, säger Per Jansson på en presskonferens sedan Riksbanken lyft frågan i sin senaste stabilitetsrapport.
Om problemet inte hanteras på rätt sätt slår det mot bankernas förtroende på marknaden, vilket trycker upp finansieringskostnaderna. I farans riktning ligger därmed högre bolåneräntor för bankernas kunder och i förlängningen en risk för akuta likviditetsproblem för berörda banker.
Behöver förstärkas en hel del
För att dämpa riskerna för detta scenario krävs ett bra system som flaggar för misstänkta transaktioner, väl fungerande utredningssystem och en bättre kundkännedom i bankerna, enligt Jansson.
- Där behöver vi förstärka en hel del. Det är alldeles klart, säger han.
Fast än så länge begränsas effekterna på marknaden till små riskpremier för specifika låneinstrument för vissa banker, enligt Olof Sandstedt, chef för avdelningen för finansiell stabilitet på Riksbanken.
- Svenska banker har ganska god tillgång till finansiering i dag, sedan är det klart att det kan skilja sig lite åt i pris. Men bankerna kommer åt finansiering i de valutor de behöver, säger Sandstedt.
Misstänkta penningtvättransaktioner och relaterade problem i Swedbank utreds av åklagare och tillsynsmyndigheter i fem länder, förutom i Sverige i de tre baltiska länderna och i USA. Misstankar mot omfattande penningtvätt i Baltikum har även riktats mot Danske Bank och Nordea.
Hushållen räntekänsliga
Det största hotet mot finansiell stabilitet i dagsläget är dock hushållens höga skuldsättning, enligt Riksbanken.
Om styrräntan höjs till en mer normal nivå, på 2,5–4,0 procent skulle det lyfta hushållens räntekostnader till cirka 6–8 procent av disponibla inkomster enligt Riksbanken – även om man justerar för ränteavdrag. En stor bov i dramat är den stora andelen bolån med rörliga räntor, som gör hushållen räntekänsliga.
För Riksbanken visar detta ett stort behov av reformer, både av bostadsmarknaden och i skattesystemet. Men exakt vad Riksbanken har på önskelistan vill Per Jansson inte gå in på.
- Det finns ingen silverkula som man kan använda, säger han.
- Och det måste vara politiskt genomförbart, tillägger han.
Januariöverenskommelsen räcker inte
Samtidigt är Jansson tydlig med att de åtgärder det har skissats på i januariöverenskommelsen – mellan den rödgröna regeringen, Centerpartiet och Liberalerna – inte räcker.
- Man behöver med stor säkerhet göra mer än så.
Frågan om den kraftigt försvagade kronan togs också upp på presskonferensen, trots att Riksbanken inte lyft frågan i sin stabilitetsrapport.
- I dagsläget är inte svenska kronan någon stabilitetsrisk, säger Jansson.
Han tillägger att svenska företag ser ut att må bra, trots den nedtryckta kronan, om man ser till antalet konkurser och lönsamhetsnivån i företagssektorn.
Fakta: Stresstest pekar på stora risker
Riksbanken har gjort nya stresstester inför sin senaste stabilitetsrapport. Scenariot banken har använt bygger på en mycket svår ekonomisk kris som tidigare har använts av EU:s bankmyndighet EBA, där bruttonationalprodukten faller med 10 procent och huspriserna med 50 procent på tre år.
Arbetslösheten ökar i scenariot till 12,5 procent medan börsen rasar med drygt 26 procent under krisens första år.
Enligt Riksbankens analys skulle ett sådant scenario trycka upp kreditförlustnivån i bankernas utlåning till 4,5 procent, vilket motsvarar 771 miljarder kronor i kreditförluster. Det kan jämföras med en nivå på knappt 1 procent eller 155 miljarder i tidigare EBA-tester.
Under finanskrisen uppgick kreditförlustnivån i det svenska banksystemet som mest till strax under 1 procent.
Den stora skillnaden mellan EBA:s och Riksbankens stresstestresultat hänger samman med att Riksbanken i sitt stresstest lagt större vikt på systemrisker och spridningseffekter.
Källa: Riksbanken
Fakta: Vill höja kapitalkrav på banker
Riksbanken har sedan en tid efterlyst skärpta kapitalkrav på bankerna, med hänvisning till banksystemets storlek, att det handlar om få och tätt sammanlänkade aktörer och att deras kapitalnivåer vid en europeisk jämförelse är begränsade samtidigt som motståndskraften mot likviditetsbrist beskrivs som låg.
Banksystemets totala tillgångar motsvarar knappt 300 procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP).
"Bankerna behöver öka sitt kapital i förhållande till sina totala tillgångar och Finansinspektionen bör införa ett bruttosoliditetskrav på 5 procent", skriver Riksbanken.
Den uppmätta bruttosoliditeten bland storbankerna var i stort sett oförändrad första kvartalet 2019 jämfört med andra halvåret 2018, och varierar mellan cirka 4 och 5 procent mellan bankerna.
Källa: Riksbanken