USA-sanktioner har bland annat slagit ut Irans banksystem från världsmarknaden. Detta har snabbt försvårat handel med Iran.
Sanktionerna drabbar även handeln med varor som inte finns med på USA:s sanktionslista.
- De kan ju inte betala även om det skulle vara för tillåtna varor, säger Victor Carstenius, senioranalytiker på Exportkreditnämnden (EKN).
Instex, det europeiska betalningssystemet för "byteshandel" med Iran som skapats för att handel ska kunna fortsätta trots USA-sanktionerna, har ännu gått att testa i skarpt läge.
Inga regelrätta betalningar
För EKN är det svårt att använda Instex då det i praktiken handlar om ett system för bytesaffärer och inte om regelrätta betalningar. Men frågan är hur användbart det blir överhuvudtaget.
- Det som är problemet är att oljeexporten nu minskar väldigt snabbt från Iran till Europa, så frågan är om det kommer att finnas så mycket att kvitta mot, säger Carstenius.
En väg runt banksanktionerna blir i stället att betala med iranska pengar som förts ut ur Iran före sanktionerna. Betalningar kan möjligen också förmedlas med hjälp av växlingskontor eller mer informella kanaler.
- Det går säkert att hitta vägar för betalningar som inte är på sanktionslistan. Men transaktionskostnaden kan bli väldigt hög för att göra de här affärerna, säger Carstenius.
EKN betalade i fjol ut 31 miljoner kronor till svenska företag i så kallade skadeutbetalningar då iranska kunder inte betalat för sig. En effekt av sanktionerna mot banksystemet i Iran är att det gör det svårt för EKN att driva in dessa pengar från Iran. En annan effekt har blivit att EKN inte längre kan utfärda några exportgarantier till svenska företag som vill göra affärer i Iran.
Tidigare största bussmarknaden
Flera svenska storföretag vittnar samtidigt om hur affärerna i Iran har tvärnitat till följd av USA-sanktionerna.
”På grund av rådande affärsklimat har vi en väldigt begränsad affär i Iran”, skriver Claes Eliasson, presschef på lastbils- och busstillverkaren Volvo, i ett mejl.
Han tillägger att Volvo, som vare sig redovisar intäkter eller försäljningsvolym i Iran, är noga med att se till att affärerna förs i enlighet med gällande lagar och regler samt eventuella sanktioner.
Den Södertäljebaserade konkurrenten Scania, som ingår i Volkswagenkoncernen, är mer öppen med vilket stort bakslag sanktionerna mot Iran har blivit.
”Iran var tidigare vår enskilt största bussmarknad”, skriver presschefen Karin Hallstan i ett mejl.
Det toppade 2017, med en försäljning på cirka 5000 sålda bussar och lastbilar. Det motsvarar 5,5 procent av Scanias totala försäljningsvolym globalt det året. Men nu är Scanias orderbok i Iran helt tom, enligt Hallstan.
”Det finns i dag inga förutsättningar för Scania att göra affärer i Iran. Det är ett rejält avbräck för oss då Iran var en marknad där vi har satsat långsiktigt inom såväl lastbil som buss och tjänster”, skriver hon.
Har känt av sanktionerna
Enligt Hallstan är Scanias närvaro i Iran i dag begränsad till ett par tekniker som bistår lokala partner i frågor som rör service och underhåll av de Scaniafordon som redan finns i trafik i landet.
Telekomtillverkaren Ericsson har också känt av USA-sanktionerna.
”Det har påverkat vår möjlighet att göra affärer”, skriver Peter Olofsson, Ericssons presschef, i ett mejl.
Detta gäller troligen alla företag som har verksamhet i Iran, enligt Olofsson, som tillägger att Ericsson följer tillämpliga sanktioner och regelverk.
”Vi fortsätter dock att förse våra kunder med support som krävs för att nätverken ska fungera”, tillägger han.
Fakta: Hårt slag mot svenska miljardaffärer
Sveriges export till Iran lyfte markant 2017, till 4,3 miljarder kronor. Lyftet kom sedan sanktioner mot Iran tagits bort efter det att landets regering skrivit på ett kärnenergiavtal, förkortat JCPOA (Joint Comprehensive Plan of Action), med USA, Kina, Ryssland, Tyskland, Storbritannien och Frankrike.
Avtalet går i korthet ut på Iran begränsar sin forskning och utveckling av kärnenergi och låter det internationella atomenergiorganet IAEA kontrollera verksamheten i utbytte mot att EU, FN och USA tar bort sanktioner mot landet som införts för att förhindra att landet utvecklar kärnvapen.
Den 8 maj i fjol aviserade USA.s president Donald Trump att USA drar sig ur JCPOA. Och sedan dess har Trumpregeringen i flera omgångar återinfört och stramat upp sanktionerna mot Iran.
Efter den senaste omgången sanktioner, som särskilt slår mot Irans oljeindustri, har Irans president Hassan Rouhani sagt att Iran kommer att sluta följa delar av JCPOA om inte sanktionerna mot landets banker och oljeindustri tas bort.
Den nya omgången USA-sanktioner mot Iran fick redan i fjol effekter på svensk export till Iran, som minskade med nästan en miljard.
Årtal Svensk export till Iran, miljarder kronor
2013 1,2
2014 2,1
2015 2,5
2016 2,2
2017 4,3
2018 3,4
Källa: Kommerskollegium, Reuters
Fakta: Ny våg av geopolitiska spänningar
Den geopolitiska spänningen i Mellanöstern har tilltagit markant under maj månad, sedan USA skärpt sanktionerna mot Irans oljeindustri.
Den 12 maj saboterades fyra fartyg utanför Förenade arabemiratens kust, varav två var från USA:s allierade Saudiarabien. Kort därefter utfördes drönarattacker mot två pumpstationer i en av Saudiarabiens största oljeledningar och en raketattack mot den så kallade Gröna zonen i Bagdad, Irak.
Trumpregeringen har anklagat Iran för att ligga bakom attackerna och pekar även ut Iran som ansvarigt för att underblåsa konflikterna i länder som Jemen och Syrien.
Ambassadpersonal från flera västländer har evakuerats från Irak till följd av utvecklingen. Och länder som Sverige har avbrutit sin verksamhet i landet.
Samtidigt rapporterar amerikanska medier om planer på att stärka USA:s militära närvaro i Mellanöstern och att Trumpregeringen väntas forcera vapenförsäljning till allierade i regionen.