På Facebooks säljsajt Marketplace kan man köpa och sälja allt från bilar och möbler till kläder.
Förra året polisanmäldes 4 300 annonsbedrägerier i region Väst. Enligt Anna-Karin Kjellgren, brottsförebyggande samordnare på bedrägerisektionen på polisen i Väst, är väldigt många av dem från Marketplace.
– När vi läser igenom anmälningarna varje månad är övervägande anmälningar från Marketplace.
Hon menar att skälet till det är att vem som helst kan skapa en falsk profil på Facebook, då man inte behöver identifiera sig. Försäljning på sajter där man legitimerar sig via bank-id, som Blocket och Tradera, gör det krångligare för bedragare, men tyvärr kan man bli lurad där med.
– Blocket har ju säkra betalningar, då kan bedragaren säga att den vill använda säkra betalningar och skickar en länk man ska klicka på, säger Anna-Karin Kjellgren och fortsätter:
– Inte heller spårningsbara paket är säkra, för de kan skicka ett paket som innehåller ett papper eller en chokladbit.
Polisen: Bedragare använder sig av fraktmodus
En form av bedrägeri som cirkulerat de senaste åren på bland annat Marketplace är när säljaren blir lurad av ”köparen” – ett fraktmodus, kallar polisen det. Konversationen sker då oftast utanför plattformen, som på Messenger, Whatsapp eller på mejl.
– Det kommer en länk man ska klicka på där man ska uppge sina kortuppgifter. Sen kommer man överens om försäljningen och upphämtningen. På länken ska säljaren betala frakt och/eller en fraktförsäkring. Pengarna ska man få tillbaka när bilen hämtar varan, vilket aldrig händer, säger Anna-Karin Kjellgren och påminner om:
– Klicka aldrig på några länkar i mejl eller sms, om du inte är helt säker på vem avsändaren är, och vart länken leder.
De absolut vanligaste annonsbedrägerierna, enligt Anna-Karin Kjellgren, är när en säljare lägger ut dyr elektronik till försäljning, som grafikkort och musikprylar, och där man betalar för saker som inte finns.
– Ofta swishar man pengar och då är det lätt att känns sig säker, men det är en falsk trygghet. För pengarna går till en målvakt, och den vet inte alltid om att den är inblandad i bedrägeriet.
Pengarna tar sen målvakten ut på en bankomat som de sedan lämnar vidare till en person de inte alltid vet vem det är. Den sistnämnda är svår att komma åt menar Anna-Karin Kjellgren.
När man swishar små summor är man oftast inte så misstänksam. Alla annonsbedragare lurar inte folk på stora summor, men lurar de många drar de in mycket pengar ändå.
– Annonsbedragare kanske finansierar sitt missbruk med detta, då är det oftast små summor.
Dessa är varningstecknen när man handlar på nätet
Men det finns flera saker man ska vara uppmärksam på, till exempel stressiga säljare som vill att man ska agera snabbt eller säljare som vill att man ska swisha till någon annan än den man har kontakt med.
En klassiker är också att är det för billigt för att vara sant, då är det oftast så.
– Lägger man ut en ny Iphone som kostar 12 000 kronor, och nu säljer den för säg 5 000, så får man fundera på hur troligt det är.
Det ska man göra om man blivit lurad på nätet
Vad ska man göra om man blivit lurad?
– Man ska helst polisanmäla –även om det är en liten summa, för det kan vara en länk till att hitta andra ärenden som hänger ihop.
Meta som äger Facebook Marketplace har tidigare kommenterat bedrägerier på plattformen med att man arbetar aktivt för att användare ska vara säkra, men att bedragare ofta hittar nya vägar. Ser man att något är en bluff tas det bort från plattformen, kvarstår det så inaktiveras kontot det kom från.
Fler lokala näringslivsnyheter hittar du här.
Senaste bostadsköpen i TTELA:s område hittar du här.
Kommentarer
Kommentera artikeln
Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och TTELA förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.