Arbetsförmedlingens prognos för 2021 visar att vi snart har 74 000 unga arbetslösa mellan 18 och 24 år. Det är inte lika många som under 90-talskrisen, 1993 gick runt 122 000 arbetslösa.
– 90-talskrisen var en helt annan slags kris än den vi har nu. Den drabbade helt annorlunda, i alla branscher. Nu är det framför allt branscher där många unga arbetar, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.
Men lärdomarna från den krisen kan komma väl till pass nu.
Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och ungdomsarbetslöshetsforskare, berättar att det forskats en del på hur unga drabbas av arbetslöshet på längre sikt.
– Framför allt i forskning som gjorts utomlands så har man hittat långvariga negativa effekter på inkomsterna för dem som går ut från högskolan i dåliga tider. Det blir svårare att hitta ett kvalificerat jobb.
Övervintra med utbildning
Här i Sverige är det lite rörigare att studera högskolestudenter eftersom utbildning inte kostar lika mycket som i andra länder, och många unga kan "övervintra" genom att utbilda sig mer under krisen.
Han förklarar att effekterna ser lite olika ut för låg- respektive högutbildade.
– För dem som har en yrkesutbildning från gymnasiet så har det negativa effekter om de kommer ut i en kris. Det ser vi även i Sverige. Men det klingar av snabbt. För dem så handlar det mest om att ha ett jobb eller att inte ha det. Kommer de in på arbetsmarknaden så är problemet löst.
Högskoleutbildade kan däremot drabbas även på längre sikt då de kvalificerade jobben är svåra att få. Då kan arbetslösheten ge effekter på framtida inkomster eftersom de halkar efter från början, förklarar han.
Arbetslöshet i början av karriären kan också öka risken för framtida arbetslöshet.
Sist in först ut
– De som kom ut på arbetsmarknaden precis före krisen är de första som får gå, och de som står på tur att komma ut drabbas också. Ju längre krisen pågår, desto tuffare blir det.
Men erfarenheter från exempelvis företagsnedläggningar visar ändå att unga klarar sig bättre än äldre, berättar han.
– Risken för framtida uppsägningar ökar, men den oron är större för äldre som blir arbetslösa.
Unga är rörligare och ofta mer anpassningsbara än äldre, och det är en stor fördel i en kris, förklarar han.
– Det är ungdomars stora tillgång. Det tycks också som att arbetsmarknaden är ganska förlåtande gentemot en period av arbetslöshet under en kris.
De unga hade det riktigt tufft under 90-talskrisen, men de allra flesta hittade en väg in, konstaterar han.
– Man ska inte se dem som en förlorad generation. Men det kanske inte blir som man har tänkt sig, säger Oskar Nordström Skans.
Johanna Cederblad/TT
Fakta: Använd din tid
Lärdomar från tidigare kriser visar att det det trots allt finns hopp, och att det går att ta sig igenom en kris bättre genom att vara aktiv och försöka greppa de möjligheter som finns.
Använd tiden så effektivt som möjligt. Deppa inte ihop.
Sök de jobb som finns, och ta alla jobb som är möjliga att få. Även praktikjobb och vikariat.
Använd kontakter.
Utbilda dig om det ökar chanserna till jobb.
Källa: Oskar Nordström Skans
Fakta: Deppigt på 90-talet
Den djupa krisen som bröt ut i början av 90-talet började byggas upp decennierna innan. Onda tecken syntes redan långt innan -92. I september det året kunde den svenska valutan inte längre stå emot trycket, och räntechocken har blivit en symbol för krisen. Trots att marginalräntan höjdes till 500 procent för att försvara den fasta växelkursen kunde den svenska kronan inte försvaras. Valutan föll. Resultatet blev en jättedevalvering, som gjorde Sverige och svenskarna fattigare.
Valutakrisen åtföljdes av flera olika allvarliga kriser. Till exempel en jobbkris, med en mycket hög arbetslöshet som drabbade både industri och tjänsteproduktion brett.
Samtidigt var bostadsräntorna mycket höga. 1990 låg rörlig ränta på 14,5 procent. 1992 var den uppe i hela 24 procent, och 1994 hade den sjunkit tillbaka till "bara" 10 procent.
Förutom jobbkrisen och räntekrisen uppkom en bankkris, då flera stora banker höll på att gå omkull, och en fastighetskris, då värdet på både lokaler, villor och lägenheter föll enormt kraftigt. Många, både företag och privatpersoner, förlorade stora pengar.
Efter några år började ekonomin återhämta sig. Industrin kom tillbaka så sakteliga.
Källa: Robert Bergqvist, SEB, Arbetsförmedlingen bolåneräntor.com