Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
1/3

Så lite kan svenskarna om ekonomi

Många svenskar förstår inte hur ekonomiska basbegrepp som ränta och inflation fungerar. Och flera saknar grundkunskaper i matematik.
– Om du inte har basal finansiell förmåga kan det vara svårt att göra medvetna, goda, val som konsument, säger Lars Malmström, avdelningschef på Finansinspektionen.

Om fem personer vinner två miljoner kronor tillsammans – hur mycket får var och en om de delar lika på pengarna? Den frågan kan en tredjedel av de svenska hushållen inte svara rätt på. Nästan 40 procent verkar inte heller förstå vad ränta och inflation betyder i praktiken.

Det är två av flera exempel på svenskarnas bristande kunskaper i både matematik och grundläggande finansiell förmåga, som visas upp i en färsk rapport från Finansinspektionen, FI.

LÄS MER: Quiz: testa dina ekonomikunskaper (endast för prenumeranter)

En av fem ovetandes om det "åttonde underverket"

– I ett internationellt perspektiv klarar sig svenskarna i genomsnitt bra, när man jämför med kunskaperna i till exempel Tyskland, Nederländerna och USA. Det finns dock brister i både den finansiella förmågan och räknekunskaperna och det gör att vissa privatpersoner kanske inte kan göra väl avvägda val i frågor som du idag måste kunna ta ställning till, säger Lars Malmström.

Över 30 procent av de svarande visste till exempel inte att köp av andelar i en aktiefond generellt innebär lägre risk än köp av en aktie i ett företag – grunden för riskspridning.

Mer än var femte person hade inte heller koll på fenomenet ränta på ränta, den effekt Albert Einstein ska ha kallat världens åttonde underverk. Det får naturligtvis konsekvenser både för hur du placerar dina sparpengar och hur du tänker när du tar lån till exempel.

Det faktum att många svenskar, enligt rapporten, inte heller klarar grundläggande procenträkning – som hur mycket 10 procent av 1 000 är – kan också ställa till det i vardagen.

Leder till problem i vardagen

– Om man inte begriper vad procent betyder är det svårt att förstå vad det innebär att till exempel ta ett snabblån med en ränta på 25 procent. Det blir också svårt att förstå rabatter i vanliga butiker. Det är högst vardagliga saker som påverkas. Alla är också anslutna till premiepensionssystemet, där du kan välja mellan många olika fonder med olika stor förvaltningsavgift – om du då inte förstår vad ränta på ränta eller riskspridning innebär är det svårt att ta ett väl underbyggt beslut, säger Lars Malmström.

Lägst är den finansiella förståelsen generellt hos låginkomsttagare, unga och den som bor i hyresrätt.

Lars Malmström bedömer att kunskapsluckorna både beror på skolan och på bristande intresse för privatekonomi i stort.

– När vi frågar människor hur roligt de tycker privatekonomi är svarar 44 procent att de inte alls tycker det är roligt. Då engagerar man sig kanske inte heller i det ämnet. Hur de egna kunskaperna ser ut beror också på hur man klarat sig genom skolan och hur mycket av den kunskap man fått i skolan, som man sedan glömmer bort genom livet. Skolsystemet är en viktig faktor för att öka kunskaperna, säger han.

 

LÄS MER: Sju enkla tips för en bättre privatekonomi

Färre sparar långsiktigt

Hushållen i undersökningen har också fått svara på frågor om den egna ekonomin. Siffrorna visar att svenskarna generellt fått det bättre ekonomiskt sedan den tidigare undersökningen 2009 – fler lyckas till exempel få pengarna att räcka hela månaden och fler räknar också med att de klarar av ett inkomstbortfall under tre till sex månader. Samtidigt sjunker andelen som sparar långsiktigt.

– En anledning till att en lägre andel uppger att de sparar långsiktigt kan vara att avdragsrätten för privat pensionssparade försvunnit. Då kan det hända att man börjat spara på annat sätt som man själv inte anser är långsiktigt, säger Lars Malmström.

Rådet: Säg inte ja till avtal du inte förstår

Vad kan man då göra, om man känner att de egna kunskaperna i ekonomi och matematik brister? Lars Malmström har två enkla råd.

– Det första du ska göra är att inte ingå avtal som du inte begriper fullt ut eller vars konsekvenser du inte kan förstå. Det kommer betyda att du får säga nej till relativt många erbjudanden – varav flera som antagligen ändå skulle vara dåliga för din ekonomi. Det andra steget kan vara att se om du kan läsa på och öka dina kunskaper, säger han.

Finansinspektionens undersökning består av intervjuer med 1 001 svenska hushåll, genomförda över telefon under förra hösten. Intervjuarna har frågat efter den person i hushållet som är "mest insatt i hushållets ekonomi" De som svarat är mellan 18 och 79 år gamla.

Fler lokala näringslivsnyheter hittar du här.

Senaste bostadsköpen i TTELA:s område hittar du här.