Ge oss regn. Bönderna behöver blötan senast i mitten av maj för att sådden ska börja växa i södra Sverige. Arkivbild.
Ge oss regn. Bönderna behöver blötan senast i mitten av maj för att sådden ska börja växa i södra Sverige. Arkivbild.

Bönderna hoppas på rejäla vårregn

Bort med finvädret – låt regnet skölja ned över hela landet i rikliga mängder. Bönderna ber om regn, eftersom grödorna som redan såtts behöver mycket vatten. Förra årets torka märks nu tydligt i lantbrukarnas plånböcker.

ANNONS
|

April har varit en riktigt torr månad och efter förra årets torra sommar är grundvattennivåerna riktigt låga. Bönderna oroas av de låga nivåerna för att kunna få vatten till djuren och regnet behövs även för grödorna, framhåller Lennart Nilsson, bonde i Halland och styrelseledamot i Lantbrukarnas riksförbund (LRF).

Nu har fröna till årets grödor kommit i jorden på många håll och det behövs regn snarast, förklarar han.

- Vårsådden har gått väldigt smidigt när det har varit torrt, men det måste komma regn inom ett par veckor för att det ska växa. Det som såddes i höstas behöver också regn nu.

ANNONS

Hoppas på regnig maj

SMHI:s långtidsprognos visar kanske på några små droppar till de södra delarna av landet under nästa vecka, men det handlar inte om några stora mängder. Längre fram ser det osäkert ut.

- Vi lever på hoppet. Det är det enda vi kan göra.

Böndernas ekonomi är hårt ansträngd efter förra årets torka, förklarar Lennart Nilsson. Många djurbönder har fått slut på fodret nu på vårkanten och måste köpa, samtidigt som utsäde också kostar mycket pengar. För växtodlarna blev intäkterna från förra årets snustorra åkrar väldigt magra och det hänger i även i år.

- Det är nu det svider riktigt ekonomiskt. Men vi kommer att få leva med torkan under många år.

Ett torrår till med missväxt skulle bli väldigt illa för lantbruksföretagen.

- De allra flesta bönder vill tro att årets skörd kommer att bli riktigt bra, säger Lennart Nilsson.

ANNONS

Bygger upp reserver

Men frågan är om bönderna lärt något av förra sommarens väder och kan skydda sig mot extremväder framöver, till exempel genom bevattningsanläggningar.

- Det är en väldigt stor investering, det är svårt att få ekonomi i det. I alla fall för billigare grödor.

På en del håll, som på Öland, har bönder installerat bevattningsanläggningar för spannmål och vall för att klara torkan, enligt Lennart Nilsson. Men på de flesta håll blir det alldeles för dyrt. Bara grödor som ger mer betalt än vanlig spannmål bevattnar man, som exempelvis potatis och specialgrödor av olika slag.

- Många bönder har nog försökt att bygga upp mer lager och även sin balansräkning. En del har också försökt att utöka sina odlingsarealer och kanske arrenderat mer mark. Men för den som är ung och har nystartat finns inget annat än att köra på, säger Lennart Nilsson.

ANNONS
TT

Fakta: Kostnaden för torkan i fjol

Torkan i somras gjorde att både djur- och växtbönder förlorat intäkter eftersom skördarna blivit mindre, och de dessutom behöver köpa in produkter som foder och utsäde till högre priser. Lantbrukarnas riksförbund (LRF) beräknar de ekonomiska konsekvenserna till cirka 10 miljarder kronor som en direkt följd av torkan.

Jordbruksverkets sektoranalys visar på kostnader på 6,6 miljarder kronor, men då är enligt LRF inte alla kostnader medräknade, som det extra arbete och de extra kostnader som krävdes till följd av torkkrisen. Prisantagandena för exempelvis spannmål kan också skilja, liksom uppskattningen av skörden.

Källor: LRF, Jordbruksverket

ANNONS