Ska sommarjobbspengarna bidra till hushållet? Svår fråga för många föräldrar. Arkivbild.
Ska sommarjobbspengarna bidra till hushållet? Svår fråga för många föräldrar. Arkivbild.

Betala hemma eller inte – dilemma för föräldrar

Grattis till jobbet, men nu vill vi ha några kronor i bidrag till hushållet. Är det okej att ställa ett sådant krav på ett sommarjobbande barn? Svårt dilemma för föräldrar, tycker sparekonomerna.

ANNONS
|

Snart är det äntligen dags för många ungdomar att få tjäna sina första egna kronor. Samtidigt har många familjer det knapert och föräldrarna kanske tänker: Hur rimligt det är att barnens pengar uteslutande får gå till guldkant, när vi har svårt att få ihop till det nödvändiga?

Men hur många föräldrar låter barnen bidra till hushållet när de får sin egen lön? Inte jättemånga, tror sparekonomerna, trots att det är viktigt att lära sig hur mycket allt kostar i ett hushåll.

- Men det beror förstås på hur föräldrarna har det ekonomiskt, säger Sharon Lavie, sparekonom på Ikano Bank.

ANNONS

"Rimligt att bidra"

Som förälder har man försörjningsplikt för sitt barn, förklarar hon.

- Man måste se till att barnet får mat, kläder och allt det behöver. Men det sägs inte varifrån pengarna ska komma. Om barnet tjänar tillräckligt med pengar själv är det absolut rimligt att barnet bidrar, i alla fall till en del.

Många föräldrar kan nog känna dåligt samvete inför att låta barnet betala för sig och struntar kanske i att ta upp frågan för att undvika konflikter, säger hon. Men faktum är att många, särskilt ensamstående föräldrar, har det riktigt tufft ekonomiskt. Konsumentverket har räknat ut att ett större barn kostar drygt 4000 kronor i månaden.

- Det är förstås inte roligt om en skolungdom som sommarjobbar måste betala alla pengarna hemma. Men kanske en viss del? 20 procent av kostnaden, till exempel, säger Sharon Lavie.

ANNONS

Christina Söderberg, sparekonom på prisjämförelsesajten Compricer, är inne på samma linje.

- Det finns inte något universellt svar på om ungdomar ska betala hemma eller inte. Det beror förstås på ekonomin i familjen. För de flesta föräldrar är det nog viktigast att få i gång barnen att jobba, säger Christina Söderberg.

Pedagogisk poäng

Men rent pedagogiskt finns absolut en poäng med att låta barnen betala en liten summa för sitt uppehälle, tycker hon.

- Det viktigaste är att man pratar om det för att barnen ska förstå ekonomi. Barn tror ofta att det finns jättemycket pengar i familjen, bara för att det finns tusenlappar på föräldrarnas konton. Men de måste också lära sig att förstå att allt kostar.

För att de ska fatta det kan det vara rimligt att låta dem bidra med en liten summa, tycker hon.

ANNONS

- Kanske en hundralapp i veckan.

Föräldrarna kan också låta bli att ge månadspeng eller andra pengar då barnen sommarjobbar, föreslår hon. Det allra viktigaste är att lära dem ekonomi, tycker hon.

- Det pratas så mycket om att spara till sina barn, men det är ännu viktigare att de lär sig om pengar. Man får inte göra dem omedvetna om ekonomi, säger Christina Söderberg.

Den som vill få barnen att förstå ekonomi, men ändå har råd att avvara de extra slantarna till hushållskassan, kan alltid sätta undan pengarna på ett sparkonto för barnen, föreslår Sharon Lavie.

TT

Fakta: Kostnader för barn

För ungdomar mellan 14 och 17 år räknar Konsumentverket med att maten kostar 2390 kronor per månad om alla måltider lagas hemma. Om lunchen räknas bort blir kostnaden 1820 kronor. Övriga individuella kostnader för ett barn i samma ålder beräknas till 2290 kronor. Till detta kommer gemensamma kostnader för hushållet, som förbrukningsvaror, försäkringar och medier.

Källa: "Koll på pengarna 2019" (Konsumentverket)

ANNONS