Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) föreslår skärpt lagstiftning mot penningtvätt. Arkivbild.

Bolund vill strama åt penningtvättsreglerna

Regeringen föreslår en skärpning av lagstiftningen mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Målet är att lagförslaget ska träda i kraft vid årsskiftet.

Skyddet för visselblåsare ska stärkas. Samtidigt ska fler företag omfattas av penningtvättslagstiftningen, som konsthandlare eller företag som hanterar så kallade virtuella valutor, till exempel bitcoin.

- Alla branscher där man kan investera stora pengar och de sedan kan slussas vidare med olika metoder är i riskzonen för penningtvätt. Det gäller ju även när man köper dyra konstföremål eller konsthantverk, att det kan vara ett sätt att tvätta pengar och sälja vidare i andra hand, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP).

- Det är viktigt att vi nu tar ytterligare steg framåt för kriminella att tvätta pengar i olika delar av samhället, tillägger han sedan den rödgröna regeringen fattat beslut om en lagrådsremiss med skärpta regler.

Måste känna kunden

Regeringen föreslår även att kraven skärps och förtydligas vad gäller de åtgärder företag måste vidta för att få kundkännedom när det gäller kunder i högriskländer. Kundkännedom ska även vara ett krav när det växlas mellan olika virtuella valutor, inte bara till och från riktiga valutor.

Sanktionsavgifterna kan vid brott mot regelverket lämnas oförändrade. Det kan bli ett fast belopp bestämt av myndighet, tio procent av koncernens omsättning eller utgå från hur mycket pengar företaget tjänat på penningtvättstransaktionerna.

- Då får man ta det högsta beloppet av de tre, säger Bolund.

Bättre utbyte. . .

Enligt Bolund visar de misstänkta fallen av penningtvätt i Swedbank att utbytet av information mellan ansvariga myndigheter inte har varit tillräcklig. Detta motiverar att det har tagits initiativ till ett närmare samarbete mellan Finansinspektionen (FI), som utreder frågan, och tillsynsmyndigheter i Baltikum.

- Det har ju även skett möten mellan alla tillsynsmyndigheter i alla nordisk-baltiska länderna, för att just komma fram till bättre informationsutbyte. Det är en väldigt positiv utveckling, säger han.

. . .inom Norden

Regeringen har enligt Bolund även skjutit till resurser till FI och stärkt regelverket mot penningtvätt, med skärpta sanktioner och nya verktyg för FI att arbeta med. Sedan tidigare finns dessutom ett förslag som redan har gått ut på remiss om ökat gränsöverskridande samarbete för kontroll och tillsyn av utländska banker med verksamhet i Sverige.

- Nordea är ju numera från Finland och Danske Bank, ägt från Danmark, har också stor verksamhet i Sverige. Där måste FI kunna ha möjlighet att ingripa, säger Bolund.