Ett år med skärpt amorteringskrav

Den 1 mars i fjol införde Finansinspektionen (FI) ett andra amorteringskrav, för högt belånade hushåll, som ytterligare ett led för att minska hushållens överskuldsättning.

På bostadsmarknaden syns en rad förändringar under det senaste året. Den tidigare så heta bostadsmarknaden, allra främst i Stockholms län och särskilt den för nyproduktion, har svalnat av något. Det säljs fortfarande många bostäder, men affärerna tar längre tid och prisutvecklingen har dämpats.

Lösa trådar

Hur stor del det skärpta amorteringskravet har i utvecklingen har bedömarna svårt att avgöra, men att det har påverkat är många överens om.

- Det råder inget tvivel om det, säger Per-Arne Sandegren, analyschef på Svensk Mäklarstatistik.

Regionala skillnader finns, men den breda trenden när det gäller bostadspriserna är att de har stått mer eller mindre stilla under det senaste året, efter en nedgångsperiod, dock från höga nivåer, under andra halvan av 2017, enligt Svensk Mäklarstatistik.

Åtgärder för att minska belåningsgraden välkomnas av Fastighetsbyrån vd Johan Engström, men han är ändå tveksam till att det andra amorteringskravet slår på rätt sätt.

- Första amorteringskravet var ganska enkelt att förstå. Det andra amorteringskravet drabbar så få men skapar så mycket osäkerhet, säger han.

Samtidigt anser Johan Engström inte att amorteringskravet nödvändigtvis är det som påverkar bostadsmarknaden mest. Bankernas bolåneregler, medierapportering om bostadsmarknaden samt diskussioner kring ett eventuellt slopat ränteavdrag spelar också in.

- Det är många lösa trådar i bostadsmarknaden som gör konsumenten osäker, säger Johan Engström.

Lägre lånetillväxttakt

Men, vad har då hänt med skuldsättningen? Hushållens skulder fortsätter att växa. Svenskarnas bostadslån uppgick till knappt 3300 miljarder kronor i januari. Men tillväxttakten har bromsat in.

- Vi har sett att skuldutvecklingen har dämpats och vi har en lugnare utveckling på bostadsmarknaden, säger Henrik Braconier, chefsekonom på FI.

I januari var den årliga tillväxttakten för hushållens lån på 5,4 procent, jämfört med 7,0 procent för ett år sedan, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).

Enligt FI:s senaste bedömning skulle ungefär 14 procent av dem som skulle ta nya bolån påverkas av det skärpta amorteringskravet.

- Vi bedömde när vi införde kravet att vi skulle få betydligt färre låntagare som tog riktigt stora lån. Det tror vi fortfarande gäller, säger Henrik Braconier.

Mer definitiva svar kommer FI att kunna ge i slutet av månaden när myndigheten publicerar sin årliga rapport om bolånemarknaden.

- Vi tycker att de åtgärder vi har vidtagit så här långt har haft effekt, säger Henrik Braconier.