Efter videokonferensen med pristagaren Richard H Thaler fick representanterna från Kungliga Vetenskapsakademien frågan om varför så få kvinnor finns bland pristagarna historiskt. Inga kvinnor har funnits med bland pristagarna vare sig i år eller i fjol.
- Vi är besvikna över att det inte är fler kvinnor som fått pris, om man ser på detta ur ett större perspektiv, säger professor Göran K Hansson, ständig sekreterare i akademien.
Förklaringen till tendensen att främst män får Nobelpris hänger samman med att de som får priserna i dag ofta hade sina forskningsgenombrott för årtionden sedan, när det var färre kvinnor verksamma i den akademiska världen, enligt Hansson.
Förtjänar bli nominerade
- Vi har vidtagit åtgärder, vi och de andra priskommittéerna, säger han och pekar på att tre av de sex priskommittéerna leds av kvinnor och att samtliga kommittéer har också forskande kvinnor som medlemmar.
- Jag tror inte det är någon betydande manlig chauvinism i priskommittéerna.
Han tillägger att priskommittéerna även, från och med i år, har ansträngt sig för att få in nomineringar från fler kvinnor.
- Vi nominerar inte själva. Vi tar in nomineringar från forskare runt om i världen.
- Jag misstänker att det finns betydligt fler kvinnor som förtjänar att bli nominerade. Därför har vi börjat specifikt bjudit in forskande kvinnor till att nominera, säger Hansson.
Delar bilden
Vetenskapsakademien, som planerar en konferens med priskommittéerna om problemet, kommer även framöver att be forskare som får nominera att överväga kvinnor och även ta hänsyn till etnisk och geografisk mångfald.
- Vi är bekymrade. Vi vidtar åtgärder och jag hoppas att vi inom 5–10 år får se en helt annan fördelning.
Professor Per Strömberg, ordförande i priskommittén som utser mottagaren av ekonomipriset, delar Hanssons bild av problemet.
- Men vad man måste inse är att priskommittén inte självständigt beslutar om vem som ska få priset. Vi tar in synpunkter från forskare i hela världen och vi är väldigt beroende av vilka de nominerar.