Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

EU:s finanskommissionär Pierre Moscovici granskar tillväxten i EU-länderna. Arkivfoto.

Jättar i bakvatten i EU:s vårprognos

De fyra största ekonomierna ligger alla bland de fem sämsta när det gäller tillväxten i EU. Sverige ligger bara snäppet över – men får ändå uppskrivna siffror i EU-kommissionens vårprognos.

I den genomgång som presenterades på tisdagen spås en tillväxt för hela EU på 1,4 procent under 2019, och 1,2 procent för euroländerna.

Siffrorna är snäppet lägre än vid vinterprognosen i februari då man gissade på 1,5 procent för hela EU och 1,3 procent i eurozonen.

- Alla medlemsländer kommer att få tillväxt under 2019, betonar ändå finanskommissionären Pierre Moscovici på en presskonferens i Bryssel.

Tyskland och Italien

Minskningen beror inte minst på en kraftig förändring i Tyskland, där EU-kommissionen i februari trodde på 1,1 procent i tillväxt, men nu bara vågar sia om 0,5 procent. Siffrorna dras bland annat ner av minskad efterfrågan på tyska bilar i Kina.

Överlag går det trögt för de stora. BNP-mässigt är Tyskland störst i Europa, följt av Storbritannien, Frankrike och Italien. I EU:s tillväxtliga tillhör dock alla fyra just nu de fem sämsta.

Allra längst ner hamnar Italien, vars tillväxtsprognos i år skrivs ner från futtiga 0,2 procent till ännu futtigare 0,1 procent, jämfört med vinterprognosen.

Dessutom väntas den italienska statsskulden i år klättra upp till 133,7 procent av landets BNP – och 135,2 procent nästa år.

Bättre för Sverige

Sverige tillhör de länder där kommissionen nu räknar med en mer positiv utveckling, upp 1,4 procent i år, jämfört med en gissning på 1,3 procent i februari.

Sverige ligger ändå sexa från botten i EU när det gäller tillväxten.

"Tillväxten i Sverige väntas tydligt sakta av i år då den inhemska efterfrågan går ner, innan den tar fart en aning under 2020", heter det i kommissionens prognos.

Den svenska arbetslösheten beräknas i år landa på 6,4 procent medan statsskulden sjunker till 34,4 procent av BNP.

Störst tillväxt väntas i år i Malta (5,5 procent), före Polen (4,2), Irland och Slovakien (båda 3,8).