Ett brittiskt EU-utträde utan fiskerätter för svenska fartyg i den ekonomiska zonen runt Storbritannien skulle kunna bli en katastrof för svenskt fiske och beredningsindustrin på Västkusten, varnar Anton Paulrud, vd på producentorganisationen Sweden Pelagic Federation (SPF).
- Det skulle kunna innebära kraftigt minskade intäkter för svenska fiskare och problem inom relaterad livsmedelsindustri. Jag ser egentligen inga alternativ till dessa fiskeplatser, säger han.
- Vi drar upp ungefär 20 procent av våra fångster, motsvarande 10 procent av Sveriges totala fångst, i brittiska vatten. Det handlar om fångster värda 150–200 miljoner kronor per år i första led och mångdubbelt i de följande leden, tillägger han.
För fiskenäringen på västkusten, inklusive beredningsindustrin, är beroendet av fisken från brittiska vatten ännu större, kanske 50 procent enligt Paulrud.
Inför brexit
Fisken är ännu inte på förhandlingsbordet. Men den kan hamna där i början av nästa år, om EU och Storbritannien då som planerat inleder samtalen om den framtida handelsrelationen efter brexit.
SPF:s medlemmar har ett trettiotal större fiskebåtar, som tillsammans står för cirka 85 procent av den svenska fiskeindustrins totala fångstvolym och 65 procent av fångstvärdet. Medlemsföretagen i SPF står enligt Paulrud samtidigt för mer än hälften av sysselsättningen inom den svenska fiskeindustrin.
Det svenska fisket i brittiska vatten är i första hand så kallat pelagiskt fiske, där det dras upp ytgående fisk som makrill, sill, tobis och skarpsill.
- Brexit kan i värsta fall bryta sönder en nu väl fungerande förvaltning med stora ekologiska effekter som en följd, säger Paulrud.
Oron för att brexit ska slå hårt mot svenskt fiske delas av landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S).
"Jag arbetar också tillsammans med mina europeiska kollegor i syfte att få till en så bra överenskommelse som möjligt för Sverige och EU", skriver han i en kommentar till TT.
"Det är viktigt att vi fortsätter att ta ett gemensamt ansvar för de många gemensamma bestånden som finns så att både svensk och europeisk fiskenäring kan få bra förutsättningar att fortsätta leverera hälsosamma och goda livsmedel", tillägger han.
Det mesta oklart
Havsrätten ger Storbritannien rätt att när man lämnat EU upprätta en ekonomisk havszon på 200 nautiska mil (cirka 370 kilometer) runt öriket. Hur fiskerätterna kommer fördelas där efter brexit återstår att se.
Från brittiskt håll har det flaggats för begränsningar för hur mycket fiskefartyg från EU får fiska i brittiska vatten efter brexit. EU har samtidigt sagt att man vill ha fortsatt tillgång till brittiska vatten på samma sätt som i dag, rapporterar nyhetsbyrån Reuters med hänvisning till industrikällor.
Brexitförhandlingarna mellan EU och Storbritannien har hittills inte tagit sig ur vad som kallas första fasen, där det i första hand kretsar om storleken på den brittiska notan för att lämna unionen, medborgerliga rättigheter och gränsen mellan EU-landet Irland och brittiska Nordirland.
Fas två i förhandlingarna, om den framtida handelsrelationen, har hittills bromsat av EU som först vill ha en uppgörelse om de tre första frågorna på plats. Tidigare var målet att andra fasen skulle kunna inledas i oktober, men nu är målet december.
Siktet är inställt på att ha såväl ett skilsmässoavtal och ett handelsavtal på plats hösten 2018, så att britterna formellt kan lämna EU våren 2019. Den brittiska regeringen har även föreslagit en övergångsperiod, där dagens regelverk i princip ska fortsätta att gälla, under åren 2019–2021.
Källa: Reuters