Hon och maken Gustaf, som också är ingenjör, vågade ta steget när de noterade hur yoghurt seglade upp som alternativ till kakor på kaféerna i Köpenhamn där de bodde då. Men yoghurt utan tillsatser var svår att hitta – de tyckte sig se en lucka på marknaden och det visade sig att de hade rätt. Nu är Sara vd för ett mikromejeri utanför Sjöbo i Skåne. Gustaf hjälper till, men har kvar sitt ingenjörsjobb.
- Vi ville ge oss själva chansen att förverkliga det, säger Sara Färlin Tynelius.
Har ökat
Antalet småmejerier har ökat i Sverige de senaste två, tre åren, konstaterar Lennart Holmström, marknadsanalytiker på LRF Mjölk.
- Det tror jag att man kan koppla till att vi har haft en svag mejerimarknad under framför allt 2015 och 2016 med väldigt låga mjölkpriser till mjölkbönderna. Då är min känsla att det är fler och fler mjölkbönder som ser på alternativa möjligheter att få bättre betalt för mjölken, säger han.
Men fortfarande är mikromejerierna en droppe i det stora mjölkhavet. Enligt Lennart Holmströms beräkningar svarar de för ungefär en procent av den totala mjölkproduktionen i landet.
Dagsfärsk mjölk
- Pastören är mejeriets hjärta, säger Sara Färlin Tynelius när hon visar runt i det pyttelilla mejeriet, iklädd hårnät och med elva månader gamla dottern Ingrid i en bärsele på magen under skyddsrocken.
I morse hämtade paret 100 liter dagsfärsk mjölk på en ekogård i närheten. Nu har den hettats upp i pastören och letts vidare via rör i taket till rummet bredvid, där mjölken får en tillsats av yoghurtkultur och sedan pytsas ut i kartongbägare, innan Gustaf rullar in dem i ett skåp. Där får de först stå i 45 graders värme, för att sedan långsamt kylas ner under natten.
Bitvis är det ett hårt slit.
- När vi har stora leveranser så får vi jobba långt in på nätterna, säger Sara Färlin Tynelius.
Men det är mycket som väger upp, tycker hon: Responsen från alla kunder och inte minst känslan av att göra något bra.
- Vi vill hjälpa dem som vill köpa bättre grejer och bidra till att folk får upp ögonen för svenska syrade produkter.
Lanserar getglass
På ett annat mikromejeri, tre mil norr om Borgholm på Öland, är det 300 getter som står för råvaran. På Goat Hagelstad Gårdsmejeri omvandlas getmjölken till ost, yoghurt, creme fraiche, grädde och smör. Till våren lanseras nästa produkt – getglass.
- Det går bra, ja faktiskt bättre och bättre för varje dag, säger mejeriets manager Berit Larsson.
Det finns mycket som talar för getmjölken just nu, konstaterar hon. Många invandrare kommer från länder där getmjölk är en vanlig råvara. Att laktosintoleranta kan äta getprodukter är en annan framgångsfaktor och dessutom har många som tidigare haft fördomar mot getmjölk börjat ändra inställning.
TT: Är mikromejeribranschen något du skulle vilja rekommendera andra?
- Det är en ganska lång väg att gå och man måste ha ett brinnande intresse. Och så kostar det lite också, säger Berit Larsson.
Fakta: Yoghurt – från ko till butik
Yoghurten tillverkas på mjölk från kor som är inne i slutet av sin mjölkningsperiod efter kalvningen. Då ger de inte lika mycket mjölk per dag, men mjölken har en högre fett- och proteinhalt. Det ger bättre yoghurtkonsistens.
För att få bästa resultat bör mjölken vara helt färsk och inte ens nedkyld när den kommer till mejeriet.
Först ska mjölken pastöriseras, det vill säga upphettas. För bästa konsistens ska den upphettas till 90–95 grader i ungefär fem minuter.
Den kyls sedan ner till 45 grader och går vidare till nästa tank, där yoghurtkultur tillsätts. Den är importerad från Frankrike.
Mjölken hälls i bägare som förses med lock och sedan får kylas långsamt över natten.
Elsekjells mikromejeri kokar egen sylt som läggs i plastbägare och fästs ovanpå yoghurtförpackningen.
Grossister hämtar den färdiga produkten och leverera till butiker och restauranger. Sommartid har mejeriet också försäljning i ett stånd i vägkanten utanför gården.