Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Sedan omregleringen av apoteksmarknaden i Sverige 2009 har 493 nya apotek öppnats, en ökning med 53 procent. Arkivbild.

Pensionärer håller landets apotek flytande

Tio år efter omregleringen av apoteksmarknaden har antalet apotek ökat med över 50 procent – men utbildningen av ny personal har inte hängt med i utvecklingen.

Den 1 juli 2009 bröts det nästan 40 år gamla apoteksmonopolet i Sverige. Syftet var att öka tillgängligheten av läkemedel över hela landet. Och med 493 nyöppnade apotek sedan dess – från 929 apotek 2009 till 1 422 apotek 2018 – fler söndagsöppna apotek och längre öppettider kan man konstatera att målet om ökad tillgänglighet har uppfyllts.

I dag står branschen inför nya utmaningar. Bland annat finns ett stort behov av fler legitimerade farmaceuter – sedan omregleringen har antalet heltidstjänster endast ökat med drygt 20 procent – långt ifrån tillväxttakten för nyetableringar på 53 procent.

- Det har inte riktigt hängt med. Dels för att det har skett många nyetableringar vilket har ökat behovet, dels på grund av de gamla problemen med stora pensionsavgångar och att för få är intresserade av att utbilda sig till farmaceuter, säger Johan Wallér, vd på branschorganisationen Sveriges Apoteksförening.

Apotek fått stänga

Svårigheten att hitta personal är framför allt ett problem utanför storstäderna och utbildningsområdena.

- I exempelvis Dalarna finns ett apotek som fått stänga eftersom man inte hittar några farmaceuter. Det är många pensionärer som hjälper till att bära upp en del av apoteksmarknaden nu, säger Johan Wallér.

Ulf Janzon, ordförande i fackförbundet Sveriges Farmaceuter, känner igen bilden av pensionärer som en viktig del av verksamheten på vissa håll i landet.

- Det verkar vara vanligt att man jobbar lite grann, hoppar in när det behövs. Jag har förstått att det på många ställen är ett sätt att rädda verksamheten.

Men Janzon påpekar att det hämtas ut ungefär lika många recept i dag som det gjordes för tio år sedan. Den stora skillnaden är att personalen är utspridd på betydligt fler apotek, som dessutom har längre öppettider.

- Då blir det glesare med folk på plats. Och det funkar bra tills det kommer flera kunder som behöver rådgivning på samma gång, eller om någon i personalen blir sjuk. Då hinner man inte riktigt med.

Allt stressigare

I längden kan det innebära en tuffare arbetsmiljö, säger han.

- Det finns många medlemmar som tycker att det har blivit betydligt stressigare sedan omregleringen.

Om de första tio åren har handlat om att öka tillgängligheten, så tycker Ulf Janzon att nästkommande tio år ska handla om att se till att personalen har tid till att utföra sitt uppdrag – att vägleda och informera om läkemedel.

- Då kan en lösning vara att apoteken får betalt för utförd farmaceutisk tjänst, som rådgivning, i stället för som i dag då man får en andel av priset på läkemedlet som säljs.

En annan kortsiktig lösning som både han och Johan Wallér pekar på är att få de många nyanlända utbildade farmaceuterna, främst från Syrien, Iran och Irak, snabbare i arbete.

- De är en fantastisk resurs. De har kommit färdigutbildade, men behöver kunna svenska och det svenska regelverket. Där jobbar vi för att stödja människor så att de snabbare ska kunna få sin legitimation, säger Johan Wallér.