Personalliggare i fler branscher

Personalliggare, där alla anställda och arbetstider ska framgå, är sedan tidigare ett krav i restaurang- och frisörbranschen samt hos byggföretag. Nu är det på väg att införas även hos företag inom skönhetsvård och fordonsservice samt hos livsmedels- och tobaksgrossister.

Svenskt Näringsliv är kritiskt. De pekar på en utredning enligt vilken kostnaderna för personalliggare inom restaurang- och frisörbranschen kan vara tio gånger större än de skatteintäkter systemet drar in.

- Kontroller är utmärkt och det borde kanske Skatteverket ägna sig mer åt än att införa kostsamma system som inte har någon effekt, säger Johan Fall, avdelningschef på Svenskt Näringsliv.

Ska skydda bolag som gör rätt

Han tillägger att Skatteverket redan har möjlighet att genomföra kontroller också utan personalliggare.

Finansminister Magdalena Andersson (S) räknar dock med att förslaget om personalliggare i fler branscher ska gå att driva igenom i riksdagen.

- Hittills har det inte varit någon konflikt över blockgränserna om detta, säger hon.

Att liggarna medför mer kostnader administrativt för arbetsgivarna vägs upp av de positiva effekterna, anser hon:

- Det här handlar ju också om att skydda de bolag som gör rätt för sig, så att de inte riskerar att bli utkonkurrerade av bolag som fuskar med skatten eller har svart arbetskraft.

Som bordeller

Conny Svensson, rikssamordnare på Skatteverket, ser personalliggarna som avgörande för att – i kombination med kassaregister, månatliga arbetsgivardeklarationer och oannonserade skattekontroller – hitta skattefel. Men också för att komma åt utbredda problem med så kallad social dumpning, med massagesalonger som fungerar som bordeller eller bilverkstäder som används som bostäder.

Problemen med svartjobb, fusk och fel har enligt Svensson tilltagit i takt med att mängden papperslösa i Sverige har ökat på senare år.

- Det finns mycket arbetskraft att utnyttja och det gör man verkligen i de här branscherna, säger han.

Skatteverket brottas samtidigt med problem att kontrollera den snabbväxande digitala ekonomin. Många tjänar pengar på nätet utan att få kontrolluppgifter och struntar sedan i eller glömmer att redovisa inkomsterna i deklarationen.

Försvårar arbetet

Skatteverket hårdgranskar under året bland annat uthyrning av rum och bostäder via nätet, handel med kryptovalutor som bitcoin och hanteringen av gåvor och sponsring till bloggare.

Att kryptovalutor som bitcoin bygger på så kallade blockkedjor, som döljer ägarnas identitet, försvårar arbetet.

- Visst, det finns en anonymitet i det hela, men det finns alltid en spårbarhet. Allt loggas, allt registreras ju i den där blockkedjan, säger Henrik Kisterud, rikssamordnare för Skatteverket.

För svenska bloggare väntar inledningsvis upplysning om vilka skatteregler som gäller. Fast även i denna sektor planeras riktade kontroller senare i år.