Under de senaste två åren har Sverige haft en mycket svag utveckling av bruttonationalprodukten per capita, vilket Harry Flam kopplar till den stora invandringen som skedde under 2015.
TT: Hur allvarligt ser du på det?
- Jag ser inte särskilt allvarligt på det. Man kan inte dra några slutsatser utifrån ett eller två år.
TT: Har tillväxten hämtat sig?
- Det är för tidigt att säga. I ett längre perspektiv har tillväxten varit i linje med jämförbara länders.
Men: "Skulle det visa sig att detta är en bestående trend är det ett allvarligt problem", skriver rådet i rapporten.
Ligger före andra
Att Sverige de senaste två åren halkat efter kan förklaras av att Sverige låg före många andra länder i konjunkturfasen, enligt finansminister Magdalena Andersson (S).
- Men det är centralt för oss politiker att titta på det här. I grunden handlar det om att investera i utbildning och infrastruktur, säger hon.
En annan förklaring till den sämre BNP-utvecklingen är en svagare produktivitetsutveckling, något som i sin tur hänger ihop med den höga andelen sysselsatta svenskar. Det är i grunden något positivt, men sänker förmodligen produktiviteten, enligt finansministern.
Sveriges beredskap för en lågkonjunktur kan också ifrågasättas, enligt rådet, speciellt med tanke på att Riksbankens utrymme, med en minusränta även i högkonjunktur, är mycket begränsat. Skulle Sverige drabbas av en allvarlig konjunkturnedgång är det inte säkert att finanspolitikens automatiska stabilisatorer räcker till, enligt rådet.
- Därför efterlyser vi att regeringen är beredd att vidta åtgärder, säger Harry Flam.
Passerat toppen
För en lågkonjunktur ligger förmodligen runt hörnet.
- När det gäller konjunkturläget kan vi konstatera att den har passerat sin topp. Utsikterna för positiva överraskningar har dämpats, säger Harry Flam.
Annars anser han att årets finanspolitik ligger i linje med det finanspolitiska ramverket. Fast regeringen har sparat för lite under de gångna högkonjunkturåren, enligt Flam.
- Det innebär att det blir svårare att uppnå överskottsmålet under en lågkonjunktur.
Men Magdalena Andersson pekar på ett underskott i statsfinanserna har vänts till överskott under hennes tid som finansminister. Samtidigt har statsskulden betats av till nivåer som inte setts i modern tid.
