Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Nu vill svensken ha mer lammkött från svenska gårdar. Arkivbild.

Svensken suktar efter svenskt lammkött

Priset på svenskt lammkött når nya rekordhöjder, konstaterar man nöjt från LRF. Lammköttsproducenterna hoppas att efterfrågan håller i sig.

Efterfrågan på lamm från svenska marker är hög, samtidigt som förra sommarens torka gjorde att många fårbesättningar fick slaktas. Det har fått priset på svenskt lammkött att raka i höjden.

- Det är rekordpriser vid den här tiden på året, säger Viktoria Östlund, expert på lamm på Lantbrukarnas riksförbund, LRF.

Till påsk äter vi mycket lamm, men ännu är vi inte där. Ändå är efterfrågan så hög nu att priset på kött stigit sedan några veckor. Lammbönderna får 55 kronor per kilo lammkött, vilket är rekordmycket betalt.

Viktoria Östlund hoppas att svenskarnas smak för lammkött kan hålla i sig.

- Vi har märkt en ökad efterfrågan. Lammkött är miljösmart.

Lamm och snus

Tidigare har konsumtionen av svenskt lammkött i antal kilo per person jämförts med snus – vi konsumerar ungefär lika mycket, runt två kilo per person och år.

- Men det har ändrats lite på senare tid, lammköttet har ökat något.

Hon tror att många värdesätter det svenska lammköttet just för att det kommer från djur i små besättningar som får gå ute och beta, och som lever ett bra liv.

- Vi tror att många vill betala för sådana värden.

Merparten importeras

Ändå är det bara en tredjedel av det lammkött vi äter som kommer från svenska djur. Merparten importeras, ofta från så avlägsna länder som Nya Zeeland och Australien.

- Vi skulle kunna föda upp ännu mer själva. Men vi har inte haft så stor lammuppfödning här särskilt länge.

Importen av lammkött minskade dock lite mellan 2017 och 2018, och det ser ut att hålla i sig. Men för att få riktig fart på svensk lammköttsproduktion måste förutsättningarna för lammbönderna ändras, enligt LRF.

- För de andra djurslagen får svenska bönder mer betalt än genomsnittet för EU-bönder, men så är det inte för lamm.

Dessutom, vi har inte någon ordning för att ta rätt på den ull som fåren också ger oss. Klassning av ull, tvätterier, spinnerier och andra produktionsmedel saknas.

- Skinnen säljs till en del, men ullen tas inte till vara. Vi behöver få till det. Just nu pågår ett projekt kring det, säger Viktoria Östlund.