Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Fler tomma butikslokaler väntas. Arkivbild.

Tomma butikslokaler och 30 000 färre jobb

Klick i stället för klirrande butikskassor, och konkurrens från hela världen – handeln förändras. Svensk Handel spår att 11 000 butiker och 30 000 jobb försvinner under de kommande tio åren.

Digitalisering och internationell konkurrens gör att handeln förändras blixtsnabbt. Särskilt gäller det sådant som vi köper sällan. Svensk Handels rapport "Läget i handeln" spår att sällanköpshandeln tappar hela 50 000 jobb inom den kommande tioårsperioden. I stället växer e-handeln, och vi kommer också att köpa mer från andra länder direkt via nätet. Men samtidigt ökar dagligvaruhandeln, och där väntas antalet anställda öka. Det gör att det totala jobbtappet landar på "bara" 30 000 förlorade arbetstillfällen.

-  Det är en enorm utmaning för handeln, säger Karin Johansson, vd för Svensk Handel.

Hon pekar på vikten av att handeln får bättre förutsättningar när den internationella konkurrensen ökar, till exempel genom sänkta skatter på arbete. Dessutom behövs en annan penningpolitik som ger en starkare krona. Som det är nu missgynnas svenska handlare, anser hon.

E-handeln ökade 15 procent

2018 blev året då e-handeln verkligen befäste sin ställning, den stod för all tillväxt inom sällanköpshandeln och växte med 15 procent. Så kan det antagligen inte fortsätta, och Svensk Handel har därför räknat med två olika scenarier. Det ena med en stark ökning av e-handeln ungefär som nu, och det andra med en något lägre takt.

I båda fallen väntas vi spendera lika mycket pengar på konsumtion, men skillnaden är hur stor andel e-handeln tar. I båda fallen blir konsekvenserna dramatiska. Upp mot 11 000 butiker väntas försvinna, vilket påverkar våra städer. Vi kommer antagligen att få se fler tomma butikslokaler med brunt papper upptejpat i skyltfönstren, i stället för levande stadskärnor. Även fastighetsbolagen som hyr ut butikslokalerna påverkas.

- Många butiker omvandlas till exempelvis caféer, som också drar folk. Men där finns förstås en mättnad någonstans. Vi har en tät dialog med fastighetsbranschen som hyr ut lokaler, hyresnivåerna ligger generellt sett högt i Sverige.

Städerna förändras

De döende butikerna blir också en nöt för kommunerna att knäcka. Logistiken i stadskärnorna kommer att förändras när kunderna försvinner, för vem vill ströva runt på folktomma citygator där inget längre finns att hämta?

- Det är också en utmaning både för handeln och för kommunerna. Vi funderar mycket på hur man kan göra för tryggheten i citykärnorna.

Runt hörnet väntar dessutom både en konjunkturavmattning och en ökad klimatmedvetenhet. Frågan är hur handeln påverkas av detta.

- Vi vet med säkerhet att det kommer en konjunkturnedgång någon gång. Men konsumtionsmönstren inom handeln har hittills inneburit en slags lågkonjunktur för handeln. Konsumtionen har inte följt utvecklingen i övrigt, vi betalar mycket för våra bostäder och vi sparar också mycket.

Lågkonjunktur kan skynda på

När det blir sämre tider blir vi mer prismedvetna, och det skulle kunna gynna e-handeln, enligt Svensk handel.

Klimatmedvetenheten finns dock inte med i beräkningarna – om den innebär att vår konsumtion av prylar skulle minska framöver kan det bli ytterligare belastningar för handeln.

- Men konsumtion i sig är väl inget att skämmas över, det är hur man konsumerar som har betydelse. Nu har hållbarhet fått allt större betydelse. När kunderna efterfrågar det ställer handeln om, säger Karin Johansson.