Tillstånden för att söka de mineraler med grundämnen som kan användas i klimatanpassad teknik har ökat i Sverige. Mineraler, som LKAB hittat i järnmalmer i Kiruna, och planerar att ta vara på. Arkivbild.
Tillstånden för att söka de mineraler med grundämnen som kan användas i klimatanpassad teknik har ökat i Sverige. Mineraler, som LKAB hittat i järnmalmer i Kiruna, och planerar att ta vara på. Arkivbild. Bild: Henrik Montgomery/ TT

Mineraljakten ökar kraftigt i Sverige

Jakten på de mineraler som krävs för att framställa exempelvis elbilsbatterier och vindkraftsnurror har eskalerat i Sverige.
Men även om bolagen gör fynd kan Sveriges beroende av kinesiska mineraler inte brytas, enligt professor i mineralekonomi.

ANNONS
|

De är oumbärliga för bland annat smarta mobiler, surfplattor, datorer, elbilsbatterier och för att ge bra effekt i vindkraftverk. Det handlar om mineraler som innehåller grundämnen som vanadin, litium, kobolt, skandium och yttrium. Och de finns, enligt Sveriges geologiska undersökning (SGU) i riklig mängd i Sveriges berggrund.

I takt med den gröna klimatomställningen har behovet av dessa metaller vuxit, liksom ambitionen hos EU-länder att göra sig fria från importen av dem, som till största del kommer från Kina.

I Sverige har antalet tillstånd för att söka dessa mineraler blivit allt fler, visar siffror från myndigheten Bergsstaten som TT har begärt ut.

ANNONS

I dagsläget finns 246 undersökningstillstånd som avser metallerna vanadin, litium, kobolt, skandium eller yttrium. Motsvarande antal för fem år sedan var 151.

Hopp om oberoende

Det intensiva sökandet kan verka lovande för ett brutet importberoende. Tidigare i år deklarerade Maria Sunér, vd på branschorganisationen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige, Svemin, exempelvis att LKAB:s gruvfyndighet av jordartsmetaller i Kiruna hade potential att göra Sverige till "en stormakt på sällsynta mineraler och snabbt minska Kina-beroendet".

Stämmer det? Kommer elbilar inom en snar framtid att ha batterier med metaller från Sveriges berggrund?

Nej, blir svaret från Magnus Ericsson, professor i mineralekonomi vid Luleå tekniska universitet. Till stor del därför att metoden för att processa just dessa mineraler så att de ens kan användas, helt saknas i Sverige.

"Viktigaste steget saknas"

När ett bolag väl hittat de mineraler det söker måste det kontrolleras om området består av en tillräckligt hög mineralhalt för att en gruva ska bli lönsam.

– Problemet är sedan att dessa mineraler måste upparbetas för att kunna bli rena ämnen att göra något vettigt av, som exempelvis magneter, som kan användas i generatorer och vindkraftsnurror. Inte en enda sådan processanläggning finns i Sverige, säger Magnus Ericsson.

TT: Är det inte bara fråga om tid, att Sverige på sikt kan bygga upp en sådan anläggning?

ANNONS

– Det kan hända. Men ett bolag som lämnar ansökan om att få prospektera har sällan ett perspektiv på 20-30 år, som det kan ta att hantera detta. I stället hoppas de på att hitta mineraler, sedan sälja till bolag som har resurser att lösa dessa frågor.

Det är därför långtifrån säkert att bolagen låter sina fyndigheter stanna i Sverige, menar Magnus Ericsson.

– De kanske inte har något annat val än att exportera mineralerna, därför att det inte inom rimlig tid går att bygga upp en anläggning i Sverige som kan göra dem användbara.

Att bryta ut mineraler är relativt lätt, menar Magnus Ericsson. Att sedan skilja ut och rena de grundämnen man vill ha är däremot knepigare, och kan dessutom skapa en mängd avfall. Rester, som man i Kina nu börjat lära sig att ta hand om, efter att processanläggningar där ställt till med en hel del miljöförstöring.

Mineraljakten i Sveriges berggrund är ändå av godo, anser Magnus Ericsson.

– Det kan begränsa Kinas inflytande. Men Sverige kan inte bli självförsörjande på dessa mineraler under de närmaste 20-30 åren.

Anläggning i Norge

Det tror heller inte Erika Ingvald, enhetschef för Mineralinformation och gruvnäring på SGU. Hon ser ändå ett sätt att runda bristen på processanläggningar.

ANNONS

Den största fyndighet av sällsynta jordartsmetaller som hittills hittats i landet finns i LKAB:s järnmalmer i Kiruna. LKAB planerar att ta tillvara på detta och har köpt in sig i en anläggning för att processa metallerna i Norge.

– Även om den inte kan bearbeta samtliga sällsynta metaller, säkrar man ett steg i kedjan, så att man slipper skicka mineralerna till Kina för att processa dem och sedan köpa tillbaka dem, säger hon till TT.

Fakta: Steg på väg mot gruva

När ett undersökningstillstånd för att leta efter mineraler på ett område beviljats, måste bolaget som fått det upprätta en arbetsplan för hur arbetet ska genomföras. Berörda parter, som till exempel markägare ska höras om eventuella invändningar.

Ett undersökningstillstånd ger enligt minerallagen ensamrätt, även i förhållande till markägaren, att provborra och kartlägga berggrundens egenskaper i syfte att ta reda på om det finns en fyndighet i området och om den är brytbar.

Tillståndet ger också företräde till den eventuella fyndigheten.

Arbetet måste utföras så att skador och intrång om möjligt undviks. Om det ändå sker måste bolaget som har tillståndet betala ersättning till exempelvis markägaren.

När ett bolag lokaliserar en mineralfyndighet krävs prövningar för att få starta en gruva. En av dem är bearbetningskoncession. För att få det måste sökanden lägga fram bevis för att fyndigheten existerar och att den sannolikt kan tillgodogöras ekonomiskt.

En utvinning får inte vara olämplig i förhållande till andra allmänna intressen, som skyddad natur eller rennäring. I ansökan om detta tillstånd ingår beskrivning av miljökonsekvenser, som granskas av länsstyrelse och kommun.

Är bergmästaren och länsstyrelsen inte överens, fäller regeringen avgörandet.

Gruvor ska uppfylla samma miljökrav som annan industriell verksamhet. Mark - och miljödomstolen bestämmer villkor för verksamheten. Tillsyn utövas av länsstyrelsen, eller i vissa fall av kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd.

Vid markanvisning, som ger markåtkomst, bestäms vilken mark som behövs för gruvindustriområdet.

Källa: Bergsstaten och Statens geologiska undersökning, SGU.

Fakta: Kina bakom 86 procent av världsproduktionen

Sällsynta jordartsmetaller är en grupp grundämnen, som används bland annat till magneter i elektriska motorer och generatorer för exempelvis vindkraft, samt glas och keramik.

Globalt sett är Kina den största producenten av dessa metaller, med 86 procent av världsproduktionen.

EU-kommissionen lade i mars i år fram ett lagförslag i syfte att göra Europa mer oberoende av import av sällsynta jordartsmetaller från tredje land.

Sällsynta jordartsmetaller har exempelvis lokaliserats vid Norra Kärr i närheten av Gränna i Jönköpings län vid Vättern. Där mötte bolaget med planer på gruva protester och oro för att gruvan skulle förgifta Vättern, Sveriges andra största dricksvattentäkt.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg i detta fall att Bergsstaten och regeringen på bristande underlag fattat beslut om att ge bolaget bearbetningskoncession.

Regeringen tillsatte tidigare i år en utredning för att förenkla tillståndsprocessen för att utvinna batterimetaller och sällsynta jordartsmetaller, utan att för den skull tumma på miljökraven.

Källa: Sveriges geologiska undersökning, SGU

comments

Kommentarer

Kommentera

Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och TTELA förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS