Över tre miljoner svenskar har investeringssparkonton för sitt sparande. Ett enkelt och bekvämt sätt att slippa deklarationskrångel med sålda och köpta aktier och fonder, eftersom hela investeringssparkontot schablonbeskattas.
Så har det sett ut tidigare när schablonbeskattningen låg på 0,375 procent plus en procentenhet.
Men när Riksgälden fastställde statslåneräntan i november i fjol, innebar det att ISK-skatten fördubblades till 0,88 för 2023.
Så den nya procentsatsen för schablonintäkten är 2,94 procent.
Därmed kommer alla som sparar på ISK-konton att få betala en högre schablonbeskattning på sitt kapital i år – oavsett om man gått med vinst eller förlust.
Och på ett investeringssparkonto kan man inte göra avdrag för förluster.
För ISK finns det en tumregel: Vid en statslåneränta på drygt 2 procent så ligger brytpunkten på 3 procent för en avkastning hos en privatperson. Det vill säga, avkastningen på sparandet behöver vara högre 3 procent för att det ska vara en fördel att ha ett investeringssparkonto.
Sparräntor på ISK riskerar att bli en dålig affär för spararen
Samtidigt har nästan alla stora banker plus nischbankerna börjat att erbjuda sparkonton inom ISK – vilket riskerar att bli en dålig affär för spararen. Inga erbjudna sparräntor är på 3 procent.
– Du ska inte ha några större sparbelopp på investeringssparkontot om du inte förväntar dig en avkastning på 4-5 procent eller högre. Investeringssparkonton har man framför allt för aktier och aktiefonder där man har en förväntad avkastning på 4-5 procent, och helst betydligt mer än så, säger Arturo Arques, privatekonom på Swedbank och Sveriges Sparbanker.
Exempel på nya ISK-skatten på olika belopp i kronor
Kapital | Skatt 2022 | Skatt 2023 | Skillnad |
250 000 | 938 | 2 205 | + 1 268 |
750 000 | 2 813 | 6 615 | + 3 803 |
1 000 000 | 3 750 | 8 820 | + 5 070 |
Källa: Länsförsäkringar |
Den fördubblade schablonbeskattningen kan i värsta fall sluka hela avkastningen på likvida medel och stora delar av räntefonders avkastning på ett ISK-konto.
Sparekonomen: Räntefonder inte lämpade för ISK
Många äldre fondsparare har rekommenderats att fördela riskerna på sina ISK-konton med kanske 60 procent aktiefonder och 40 procents räntefonder, för en säkrare placering.
Men med den höjda skatten är det ingen särskilt bra idé, konstaterar Arturo Arques.
– Nej, jag skulle bara ha placeringar som lämpar sig för investeringssparkontot. Skatten för schablonintäkten på ISK blir väldigt dyr, så då kan det vara bättre att ha den typen av räntefonder i en vanlig aktie- eller fonddepå, där man skattar 30 procent på avkastningen, säger han.
Han exemplifierar: om man har en depå med en ränteplacering som ger 2,5 procent i avkastning, betalar man 30 procents skatt på det, vilket innebär 0,75 procent. På ett isk-konto får man betala 0,88 i schablonskatt + en procent, vilket är mycket högre och inte särskilt bra om man inte vill se sina besparingar försvinna i skatt.
– Talar vi korta ränteplaceringar så är risken att det kostar mer än vad det smakar. Är det längre ränteplaceringar är det också stor risk att det inte lönar sig. Är det företagsobligationer kanske det går, säger Arturo Arques.
Poängen för stor- och nischbanker att erbjuda sparkonton inom ISK-konton är att det kan vara fördelaktigt för den kund som köper och säljer ofta. Då slipper man hålla på att ta ut pengar och sätta dem på sparkonto, innan man ska investera igen.
– Men jag skulle inte låta en massa likvida medel ligga kvar på ett investeringssparkonto länge. Men nu kan man få en hygglig ränta och då gör det inte så mycket att ha kvar lite pengar på isk, som man snart ska handla för, säger Arturo Arques.
Så fungerar investeringssparkonto
Investeringssparkonto (ISK) ska göra det lättare att spara i aktier, fonder och andra värdepapper.
Tillgångarna beskattas genom en schablonavgift som baseras på statslåneräntan.
I takt med ränteutvecklingen under 2010-talet har schablonskatten höjts. 2016 infördes ett räntegolv på 0,375 procent och ett tillägg på statslåneräntan på 0,75 procentenheter. 2018 höjdes tillägget till en procentenhet.
Detta var under perioden då marknadsräntorna var mycket låga.
I november i fjol höjdes schablonräntan för 2023 till 1,94 procent plus 1 procentenhet.
Det är en fördubbling av skatten från 2022.
Källa: DI och Finansliv
Ännu inget skattefritt sparande
Inför riksdagsvalet fanns ett förslag om ett skattefritt tak på upp till 300 000 kronor på ISK-konton. Det fanns dock inte med i höstbudgeten i fjol, och kan tidigast införas i budgeten nästa höst.
Ännu är det oklart vad statslåneräntan, som ligger till grund för ISK-skatten, kommer att bli i november i år. I värsta fall skulle ISK-skatten kunna bli ännu högre.
– Jag välkomnar ett skattefritt tak, för om det är något vi lärt oss av kriget i Ukraina och pandemin är det vikten av att ha en buffert. Vi har inget incitament för sparande i dag, och ett bra sådant incitament är att subventionera sparande. För alla behöver en sparbuffert, säger Arturo Arques.