Antal polisanmälningar om misstänkta bidragsbrott, 2019–2023.
Antal polisanmälningar om misstänkta bidragsbrott, 2019–2023. Bild: Anders Humlebo/TT

Tusentals bidragsfuskare – få straffas

Förra året anmäldes över 12 000 misstänkta bidragsbrott till polisen. Men de allra flesta anmälningar leder inte till någon åtgärd – majoriteten läggs ner.
– Jag kan förstå den frustrationen, säger Stefan Lundberg vid polisen.

ANNONS

Antal ärenden som rör olika typer av bedrägeribrott ökade med närmare 20 procent i fjol jämfört med 2022, enligt polisens egen årsredovisning. Man ser bland annat en kraftig ökning av anmälda bidragsbrott.

Omfattningen av bidragsfusket i Sverige är svår att slå fast. Enligt en rapport från Ekonomistyrningsverket betalades det felaktigt ut drygt 14 miljarder från välfärdssystemen 2021. Den faktiska summan bedöms dock vara högre.

Det är heller inte särskilt lätt att mäta antalet misstänkta bidragsbrott, konstaterade bidragsbrottsutredningen i höstas. Olika aktörer och brottsutredande myndigheter mäter lite olika.

Stort inflöde

Enligt polisens egen statistik fick man in drygt 12 200 anmälningar om misstänkt bidragsbrott i fjol – omkring 1 000 fler än året innan.

ANNONS

Bara en minoritet av anmälningarna leder dock vidare till åtal och de fällande domarna är få. Återrapporteringen till Försäkringskassan visar att omkring 75 procent av anmälningarna avskrevs av polis eller åklagare i fjol. Enligt Pensionsmyndigheten avslutades 159 av deras polisanmälningar 2023 – 2 ledde till åtal.

En anledning är att det helt enkelt inte finns resurser att utreda alla anmälningar, uppger Stefan Lundberg på polisens nationella bedrägericentrum. Ibland läggs anmälningar ned omgående.

– Det är väldigt mycket fokus på bedrägerier, framför allt telefonbedrägerier, och inte på bidragsbrott. Det märks bland annat i utredningsresurser.

I sin årsredovisning konstaterar polisen att inströmningen av ärenden som rör bidragsbrott är stort. Vid årets slut i fjol var antalet "öppna" ärenden nästan lika högt som antalet anmälningar som kommit in under 2023.

– Man betar inte av helt enkelt. Man avverkar såklart en del ärenden men tillströmningen är så stor att balansen inte minskar.

"Ska inte vara fokus"

Om man då inte hinner utreda allt – behövs det mer resurser?

– Om man bara ska ge ett matematiskt svar så är svaret ja, säger Stefan Lundberg.

Han menar dock att de aktörer som sysslar med utbetalningar snarare måste kraftsamla för att se till att det aldrig behöver bli några anmälningar.

ANNONS

– Fokus ska inte ligga på att utreda och lagföra de bidragsbrott som redan hunnit ske. Fokus ska ligga på att förhindra felaktiga utbetalningar och där lägger polisen ner stora resurser i samverkan med utbetalande aktörer.

Stefan Lundberg på polisens nationella bedrägericentrum. Arkivbild.
Stefan Lundberg på polisens nationella bedrägericentrum. Arkivbild. Bild: Anders Wiklund/TT
comments

Kommentarer

Kommentera

Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och TTELA förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS