(Källa: WWF, Gecko, Naturskyddsföreningen).

Eva Alverbratt

Humlan – trädgårdens bevingade välgörare

Roliga fakta om humlorna i din trädgård 

I Sverige finns det ungefär 270 olika arter av bin. Alla utom honungsbiet, som sköts av människan, är vilda bin. Humlor räknas också som ett slags bi och i Sverige finns det cirka 40 arter av humlor. 

Humlorna tar all sin näring från blommor. Pollen, som är mycket proteinrikt, är den viktigaste näringen för larverna, men särskilt på våren är det viktigt att drottningen äter pollen. Då kan hon snabbt utveckla sina ägg och börja söka efter boplats. Sälg och vide är favoriter för de flesta humlearter under tidig vår. Han-sälgen är en otroligt viktig proteinkälla för humlan.

Många kryddväxter är mycket attraktiva för humlor, till exempel salvia, isop, oregano, timjan, mynta och gurkört.

I barrskogstrakter är blåbärsblommor och lingonblommor en viktig näringsresurs. 

Blommornas nektar innehåller mest socker och är viktig energi för humlorna när de flyger omkring och samlar pollen. Energin behövs också för att producera värme så att de kan hålla hög temperatur i boet och ruva sina larver, samt för att producera vax.

För att locka till sig honor har humlan en speciell ritual. Hanen skapar ett eget stråk i naturen/trädgården som den systematiskt flyger genom gång efter annan. Han lämnar feromoner (doft) efter sig längs stråket, för att berätta för honan att här finns en parningsvillig hanne. Om man ”märker upp” en humla under sensommaren kan man vara ganska säker på att se samma humla återkomma längs samma stråk gång på gång. 

Hannarna lämnar boet snabbt, och återvänder sedan inte. Det betyder att man ofta ser hanar sitta och sova på blommor under sensommaren, till skillnad från arbetarna som återvänder till boet. 

Humlan ser färgerna blått och gult bäst, och är mycket dålig på att se rött. Röda blommor är istället väldigt populära för fjärilar. 

De flyger även vid kyligt väder, till och med i lätt regn. 

Det är en seglivad myt att humlan egentligen inte borde kunna flyga. Det är sant att humlans vingar inte klarar av att bära henne under glidflykt, men hon är annars en mycket kompetent flygare.

Humlan slår med vingarna i rasande fart, upp till 200 gånger per sekund. Forskningen har visat att humlan, precis som andra insekter, har ett snillrikt sätt att vinkla vingen under flygningen, som gör varje vingslag mångdubbelt mer effektivt. 

Humlor kan också stickas, men ofta nöjer de sig med att vifta med ett ben för att visa att de vill vara i fred.  Alla humlor sticks faktiskt inte, det är nämligen bara honor som har en gadd. Hanar saknar gadd och kan därmed inte sticka människor. Detsamma gäller för getingar – risken att bli stucken är alltså 50/50! Ett humlestick känns som ett litet nålstick, och gör normalt inte ont. Det kommer en lite värk efter en stund, som svider ungefär som när man bränt sig. Därför säger man ofta att en humla bränns. Även om sticket normalt är milt är en del människor överkänsliga mot humlestick, och kan reagera mycket kraftigt. Uppsök i sådana fall läkare omgående!