(Källa: WWF, Gecko, Naturskyddsföreningen).
I Sverige finns det ungefär 270 olika arter av bin. Alla utom honungsbiet, som sköts av människan, är vilda bin. Humlor räknas också som ett slags bi och i Sverige finns det cirka 40 arter av humlor. Bild: Martin Meissner
Humlorna tar all sin näring från blommor. Pollen, som är mycket proteinrikt, är den viktigaste näringen för larverna, men särskilt på våren är det viktigt att drottningen äter pollen. Då kan hon snabbt utveckla sina ägg och börja söka efter boplats. Sälg och vide är favoriter för de flesta humlearter under tidig vår. Han-sälgen är en otroligt viktig proteinkälla för humlan. Bild: NORA LOREK / TT
Många kryddväxter är mycket attraktiva för humlor, till exempel salvia, isop, oregano, timjan, mynta och gurkört. Bild: Martina Holmberg / TT
I barrskogstrakter är blåbärsblommor och lingonblommor en viktig näringsresurs. Bild: Gorm, Kallestad
Blommornas nektar innehåller mest socker och är viktig energi för humlorna när de flyger omkring och samlar pollen. Energin behövs också för att producera värme så att de kan hålla hög temperatur i boet och ruva sina larver, samt för att producera vax. Bild: Michael Probst
För att locka till sig honor har humlan en speciell ritual. Hanen skapar ett eget stråk i naturen/trädgården som den systematiskt flyger genom gång efter annan. Han lämnar feromoner (doft) efter sig längs stråket, för att berätta för honan att här finns en parningsvillig hanne. Om man ”märker upp” en humla under sensommaren kan man vara ganska säker på att se samma humla återkomma längs samma stråk gång på gång. Bild: Frank Augstein
Hannarna lämnar boet snabbt, och återvänder sedan inte. Det betyder att man ofta ser hanar sitta och sova på blommor under sensommaren, till skillnad från arbetarna som återvänder till boet. Bild: Johan Nilsson/TT
Humlan ser färgerna blått och gult bäst, och är mycket dålig på att se rött. Röda blommor är istället väldigt populära för fjärilar. Bild: Johan Nilsson/TT
De flyger även vid kyligt väder, till och med i lätt regn. Bild: Hasse Holmberg/TT
Det är en seglivad myt att humlan egentligen inte borde kunna flyga. Det är sant att humlans vingar inte klarar av att bära henne under glidflykt, men hon är annars en mycket kompetent flygare. Bild: Patrick Pleul
Humlan slår med vingarna i rasande fart, upp till 200 gånger per sekund. Forskningen har visat att humlan, precis som andra insekter, har ett snillrikt sätt att vinkla vingen under flygningen, som gör varje vingslag mångdubbelt mer effektivt. Bild: Janerik Henriksson/TT
Humlor kan också stickas, men ofta nöjer de sig med att vifta med ett ben för att visa att de vill vara i fred. Alla humlor sticks faktiskt inte, det är nämligen bara honor som har en gadd. Hanar saknar gadd och kan därmed inte sticka människor. Detsamma gäller för getingar – risken att bli stucken är alltså 50/50! Ett humlestick känns som ett litet nålstick, och gör normalt inte ont. Det kommer en lite värk efter en stund, som svider ungefär som när man bränt sig. Därför säger man ofta att en humla bränns. Även om sticket normalt är milt är en del människor överkänsliga mot humlestick, och kan reagera mycket kraftigt. Uppsök i sådana fall läkare omgående! Bild: Martin Meissner
1/12
Humlan – trädgårdens bevingade välgörare
LivsstilDen är pälsklädd, mullig och har snabel. Färgerna den ser bäst är gult och blått. I bildspelet kan du få lite rolig fakta om trädgårdens kanske mest älskade insekt, humlan.