Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/6

Experten: Så vet du om du spelar för mycket datorspel

Att spela datorspel kan vara roligt – men också farligt. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset pågår just nu forskning på behandling av datorspelsberoende.
– Jag spelade nog sex timmar per dag... minst, berättar 23-årige Jacob Ahlberg från Björkö.

– Jag spelade nog sex timmar per dag... minst, räknar Jacob Ahlberg.

För de flesta är dator och TV-spel en kul och oskyldig hobby, ett sätt att skaffa vänner eller bara koppla av. Men för vissa kan datorspelande gå över från just detta till att bli ett beroende.

Det kan se ut på olika sätt och bero på olika saker. För Jacob Ahlberg, 23, från Björkö gick spelandet ut över skolan i en sådan utsträckning att han behövde läsa upp flera av sina betyg i efterhand.

– Grejen för mig var att jag precis flyttat från Björkö till Göteborg och alla mina kompisar bodde kvar på Björkö och alla de spelade, så då gjorde man det själv, när man kanske egentligen visste att man behövde plugga. Det var ju roligare att spela liksom.

Idag kan Jacob Ahlberg spela hälsosamt Bild: Sara Johari
Idag kan Jacob Ahlberg spela hälsosamt Bild: Sara Johari

Jacob berättar för oss att han snabbt fastnade i en ond spiral där han spelade så pass mycket att han inte kunde fokusera på skolan, vilket ledde att han tröttnade, tappade motivationen och ägnade mer och mer tid åt att spela datorspel. Det hela slutade med att hans pappa tog både dator och internet ifrån honom. Idag, flera år senare, anser han att han dock kan spela hälsosamt.

– Det grundar nog sig mest som alla andra beroenden i missnöje, sen kanske man inte alltid vet vad det är. Jag kände väl bara mest att skolan var piss. Varför ska jag satsa i plugget när jag kan bli datorspelsproffs och tjäna 100 000 kronor i månaden? När man är 16 är man inte speciellt smart va, berättar Jacob Ahlberg.

Klassas som sjukdom

Så sent som 2018 klassade Världshälsoorganisationen, WHO, datorspelsmissbruk som en sjukdom. Två år senare öppnade Sveriges första mottagning inom sjukvården som skulle behandla människor som lider av ett datorspelsberoende. Mottagning för skärmhälsa och spelberoende, vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg arbetar idag med att forska fram nya behandlingsmetoder.

– Det vi ser och det som är inbyggt i själva diagnosen är att spelandet gått ut över livet så pass mycket så att det blir ett problem att man inte får gjort det man ska när det gäller jobb eller studier. Man kanske tappar sociala relationer utanför spelet som man kanske skulle vilja ha haft kvar. Men sen finns det också en del som får fysiska besvär, till exempel av att man sitter stilla för länge och att man får problem av det, säger Annika Hofstedt.

Vill få en bättre bild över beroendet

GP besöker mottagningen under semestertider när de flesta av rummen gapar tomma. Kliniken har tidigare enbart tagit emot patienter som lider av problem med spel om pengar, parallellt som man försökte ta fram en behandlingsplan för de som lider av datorspelsberoende.

Nu erbjuder man vård till datorspelsberoende i form av KBT-behandling i grupp samt enskilda patientbesök. I samband med behandlingarna försöker man hela tiden förbättra och ta fram en behandlingsplan mot sjukdomen.

– Vi vill få en bättre bild av den här typen av beroende. Vad är det som driver den och vad är det som gör att det blir svårt att sluta? Vi har såklart hypoteser kring det, för vi har ju också skapat en behandling baserad på det som finns och det vi preliminärt har sett kunnat få effekt. Men vi vill få en bättre bild av det. Vilka spel spelar man, hur mycket tid lägger man på det, men också om man har annan psykiatrisk sjuklighet, säger Annika Hofstedt.

Resten av livet blir lidande

Att somna på jobbet eller i skolan för att man suttit uppe och spelat hela natten är enligt Jacob Ahlberg ett tydligt tecken på att det gått för långt. Men hur ska man som privatperson veta när ens hobby går över i ett beroende, även om spelandet i sig inte är farligt?

Annika Hofstedt menar att det handlar om vilka konsekvenser spelandet får:

– Man ska vara uppmärksam på om saker blir lidande utanför spelandet, eller om man gör försök att begränsa spelandet men det inte går, säger Annika Hofstedt och fortsätter:

– Generellt är det bra att tänka: vad är det jag vill göra och vad är det går ut över, och hitta de aktiviteter som man vill upprätthålla. Om det finns något man vill återgå till blir det lättare att göra en förändring.

Hit kan du vända dig om ditt eller en närstående till dig datorspelande blivit ohälsosamt:

  • Sahlgrenska Universitetssjukhusets Mottagning för spelberoende och skärmhälsa – 031 - 343 65 00
  • Dataspelsakuten – 08 -2 3 30 07
  • Anhöriglinjen – 0200 - 23 95 00