Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/11

Guldchans för Ljud-Henric

På måndag kan trollhättekillen Henric Andersson vinna en Guldbagge. – Det spelar ingen roll hur det går, jag ser mig själv som en vinnare oavsett. Jag har världens bästa jobb! säger ljudexperten.

 

 

Det märks att han gillar sitt jobb, Henric Andersson. För oavsett om han sitter bakom mixerbordets reglar, rekar inspelningsmiljöer eller bara pratar om ljuden han jobbar med, så kan man ständigt ana ett leende på hans läppar. Och ivern och engagemanget går inte att ta miste på när han berättar om kniviga problem han hittat lösningar på och som han blivit extra nöjd med.

För Henrics del var det kärlek vid första "öronkastet" när han som barn följde med pappa, som skötte ljuset för Kammarteatern i Trollhättan.

– Jag var med och hjälpte till på olika sätt och körde ljudet för dem när jag var åtta. Det gick bra för teatern så när jag var 14 hade jag nästan mer utrustning än Riksteatern – det var en jättebra skola! berättar han.

Yrkesvalet tycktes till en början självklart, men efter att ha utbildat sig till ljudtekniker och därefter jobbat länge på trollhättefirman JSL, bytte han plötsligt spår.

– Jag fick för mig att jag skulle bli vuxen och utbilda mig till elektroingenjör, men jag läste aldrig färdigt, fortsätter han.

Anledningen stavas filminspelning, Lars von Trier och "Dancer in the dark". Henric var nyfiken på inspelningen och befann sig hos Film i Väst, när det av en slump uppstod ett behov av en till i ljudgänget. Henric fick så klart frågan och tackade, lika självklart, ja.

– Jag fick hjälpa till med playbackljudet var en av teknikerna till de 100 kamerorna, sedan blev jag plötsligt fast anställd. Jag vet fortfarande inte riktigt hur det gick till men efter det har det bara rullat på och jag har fortfarande studieuppehåll, 17 år senare, skrattar han.

Numera har han sin egen firma och har jobbat med ljud i olika former i så många olika filmer, tv-serier och annat att han knappt kan hålla räkning på dem. Han tror att det är runt 60 som han varit ansvarig för och ungefär lika många till där han hoppat in i olika stor omfattning.

Han har jobbat med de flesta i den svenska skådespelar- och regissörseliten och har blivit enormt uppskattad i alla led. Det märktes inte minst efter att Guldbaggejuryn offentliggjort nomineringarna inför måndagens gala.

– Det är många kollegor, vänner och skådespelare, som har hört av sig och gratulerat till nomineringen. Då blir man varm!

Henric är, tillsammans med kollegan Peter Adolfsson, nominerad i kategorin Bästa ljud för dokumentärfilmen "Golden Girl", som skildrar boxarstjärnan Frida Wallberg både före och efter den hjärnskada hon råkade ut för i samband med matchen om världsmästartiteln 2013. Regissören Susanna Edwards har följt henne med kamera på nära håll under flera år och tanken var att berättelsen skulle sluta i vinst och framgång, men efter skadan fick filmen nya djup och dimensioner.

– Vilken jäkla STYRKA hon har! säger Henric som blev djupt imponerad av Frida Wallbergs vilja, kämparanda och målmedvetenhet.

Han skrattar lite när han berättar om hur han fick lirka med henne för att hon skulle ha rätt känsla i det hon läste in i det så kallade eftersynket.

– Hon är en ganska tuff idrottstjej, så det krävdes en del regijobb från min sida för att få ner henne i rätt stämning och det var inte helt lätt. "Jag är ingen teaterapa!" sa hon till mig, men det blev väldigt bra till slut.

Eftersom filmen är inspelad med en dokumentärkamera har det krävts en hel del arbete med ljudet i efterhand. Bland annat behövde Henric få till autentiska boxningsljud som höll för att visas i bioformat. Lösningen blev ett samarbete med trollhätteklubben Skoftebyns AIS och framförallt elitboxaren Marianne Ahlborg.

– Hon fick slå på olika grejer så att jag fick boxningsljud och samtidigt kunde jag ta upp hennes andning i slagögonblicket. Det måste LÅTA rätt! förklarar Henric.

– Berättandeformen är alltid jätteviktig. Så om man har ett ljud som är lite sämre inspelat men berättar något, så är det bättre än ett bra ljud som är tråkigt och kliniskt rent.

Henric har sin studio och arbetsplats i anslutning till den stora danska ljudfirman Mainstream och filmbolaget Zentropa hos Film Väst och har ett nära samarbete med dem. Det betyder att han har tillgång till den stora så kallade mixstudion, något som ger stora möjligheter vid arbete med filmljud.

– Det händer något när man sitter och mixar i ett stort rum. Det blir mycket lättare att lägga både atmosfärer och effekter eftersom det finns luft i rummet på ett annat sätt än när man sitter i en liten studio.

I den egna studion kan han göra allt han behöver för tv-produktioner. En extra bonus är att rummet tidigare användes som så kallad tramp-studio och att en del av tramplådan finns kvar, så att Henric lätt kan få fram exempelvis ljudet av någon som går i grus. Längs väggarna finns dessutom vridbara paneler i olika material för att skapa exakt den dämpning och ljudbild han kan tänkas behöva.

– Jag har världens bästa jobb och tycker det är skitroligt att gå till jobbet, utbrister han och ansiktet spricker upp i ett extra brett leende.

– Ingen dag är den andra lik och jag får se platser och träffa människor jag aldrig skulle ha gjort annars.

Ett exempel på det är trippen till Nairobi för att spela in den danska filmen "Kidnappet" 2010. Vis av tidigare erfarenheter hade Henric packat med sig lite filmer att titta på, däribland Metallicas senaste live-dvd. Så en dag kom inspelningsledaren och meddelade att säkerheten skulle höjas, för nu skulle filmens stjärnskådespelerska anlända.

– Det var Connie Nielsen och jag hade inte en aning om det, men det visade sig att hon var gift med Lars Ulrich. Metallicas trummis! Han kom ner till Nairobi senare så då fick jag träffa honom också. Världen är liten!

Förra året var han i Tjeckien, Sverige och Monaco för den ännu inte visade filmen om Björn Borg och John McEnroe. Då dök den svenske tennislegenden upp för att titta till inspelningarna.

Men bland de jobb han har tyckt varit allra roligast – hittills är kanske bäst att tillägga – var en film för Försvarsmakten.

– Jag uppfyllde en pojkdröm; jag fick åka med i ett Herkulesplan och stå på rampen när de öppnade luckan. Jag log i en vecka efteråt, säger han. Leende, så klart.

För tillfället jobbar han med att reka inspelningsplatser för Helena Bergströms kommande film och dessutom har han två inhyrda tekniker för att jobba med tv-serien "Vår tid är nu" i Göteborg.

– Jag hinner inte vara med ute på allt själv, men jag har ett stort kontaktnät och vet vem som passar för vad, så det finns egentligen ingen gräns för hur många olika jobb jag kan ha igång samtidigt.

På Guldbaggegalan har han ett finger med i spelet även i flera av de andra filmer som har chans att vinna priser. Och så har det varit många gånger även tidigare.

– Det här är första gången jag är nominerad själv och det är så klart jätteroligt, men det är väldigt många som har varit inblandade i "Golden Girl", så jag måste säga att den är ett vi-jobb. Och oavsett hur det går ser jag mig själv som en vinnare!