Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Ständige sekreteraren Anders Olsson och akademiledamoten och juristen Eric M Runesson presenterar Svenska Akademiens verksamhetsberättelse.

Akademien god för drygt 1,7 miljarder

Svenska Akademiens ekonomi har varit en väl bevarad hemlighet – fram till nu. Nu presenterar institutionen för första gången sin verksamhetsberättelse. Lågt räknat förfogar Akademien över drygt 1,7 miljarder kronor.

För första gången sedan 1786 när den instiftades av Gustav III redovisar institutionen exakt vad som görs inom Akademiens ramar – och hur mycket pengar man förfogar över.

Det är ingen hemlighet att det är den allvarliga krisen som har tvingat fram öppenheten. Genom ökad transparens hoppas Svenska Akademien kunna ändra bilden av ett slutet och en smula ljusskyggt sällskap.

"Fylltrattar på Freden"

- Akademien har utmålats som fylltrattar på Freden som sitter och dunkar varandra i ryggen och ger varandra priser och uppbär jättehöga löner, konstaterar Eric M Runesson, akademiledamot och jurist som hoppas på "en mer saklig diskussion" om Svenska Akademien framöver.

Tillsammans med ständige sekreteraren Anders Olsson möter han TT för att gå igenom verksamhetsberättelsen. Den visar en organisation med en mycket god ekonomi, med ett eget kapital 2018 på över 1,5 miljarder kronor – och räknar man efter marknadsvärdet ligger siffran på över 1,7 miljarder. Förmögenheten utgörs framför allt av aktier, obligationer och fastigheter.

- Vi har talat så mycket om ökad transparens och behovet av att kommunicera hela vår verksamhet till en större allmänhet. Nu finns ingen väg tillbaka. Vi har ingenting att dölja, det är det vi försöker visa nu och jag tror att det här är enda vägen framåt, säger Anders Olsson.

"Har förvaltat väl"

TT: Vad är ursprunget till den stora förmögenheten?

- Det är donationer huvudsakligen som Akademien har förvaltat väl genom åren. Det är avkastningen från de donationerna som priserna delas ut från, svarar Eric M Runesson.

Det handlar då inte om Nobelpriset vars prissumma på omkring nio miljoner kronor kommer från Nobelstiftelsen. Men varje år delar Svenska Akademien ut omkring 14 miljoner kronor i stipendier och priser till bland annat författare, översättare och bibliotekarier.

Skulle inte Akademien kunna dela ut mer pengar, med tanke på den stora penningsumma man förfogar över? Nja, menar Eric M Runesson, som hänvisar till att de så kallade ändamålskostnaderna – de kostnader som kan hänföras till organisationens uppdrag – uppgår till cirka 42 miljoner kronor.

- Om du ska ha en realvärdesäkrad avkastning som driver hela den här cirkusen på 42 miljoner då krävs det att du har lite kapital i botten. Annars äter vi upp vår existensbas, säger han.

Kostsamt ödesår

2018 var ett ödesår för Akademien efter skandalen kring den så kallade kulturprofilen. Den har inte bara orsakat en stor förtroendeskada för institutionen utan också kostat rejält mycket pengar. I verksamhetsberättelsen framgår inte den exakta summan – men Eric M Runesson och Anders Olsson konstaterar att det rör sig om närmare tio miljoner kronor för den advokatutredning som gjordes, samt övrig juridisk konsultation och kommunikations- och organisationsrådgivning.

Till det kommer de dubbla löner och pensionskostnader som Akademien fick betala när Sara Danius lämnade tjänsten som ständig sekreterare. Löneutgiften steg exempelvis med 1,2 miljoner kronor 2018 jämfört med 2017.

Anders Olsson medger att krishanteringen har varit kostsam för institutionen, men tycker inte att lönen för ständige sekreteraren är särskilt högt tilltagen.

- Det är en exceptionellt tuff arbetsuppgift man har som ständig sekreterare, inte minst under de här omständigheterna som har rått det senaste året. Vi håller på att diskutera hur det ska se ut i framtiden. Vi måste nog ha en mer realistisk syn på vad som är mänskligt möjligt på en sådan här post, säger Anders Olsson, som enligt planerna lämnar posten den 1 juni.