Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bibi Rödöö har en ljus syn på livet och försöker påminna sommarvärdarna om att inte glömma bort att det är roligt att livet.

Bibi Rödöö – den perfekta värden

I snart ett kvarts sekel har hon basat över det i år 60-årsjubilerande radioprogrammet "Sommar" i P1. Och trots att hon hört "My way" med Frank Sinatra några gånger för mycket så älskar Bibi Rödöö fortfarande sitt jobb.

Bibi Rödöö är tjejen från Lidingö som efter gymnasiet stack till Frankrike för att bli bättre på franska, som där "fuskade" som modell och reseledare innan hon reste hem till Sverige och blev en lovande samhällsjournalist på Sveriges Radio.

Så en dag fick hon frågan om hon ville ta över som chef för långköraren "Sommar", som då var lite på dekis.

- Jag hade nog lämnat samhällsjournalistiken ändå, det var mycket hjärna och intellekt. Jag saknade det som även var hjärta och mage, säger hon.

De första åren var en kamp, då hade programmet en liten budget och Bibi Rödöö minns hur hennes barn var med och hjälpte till att sätta upp tälten i parken bakom Radiohuset i Stockholm inför presskonferensen.

Men under hennes tid vid rodret har programmets popularitet bara ökat. Ensamstående trebarnsmamman Bibi Rödöö blev vitamininjektionen som programmet behövde.

Alla ska känna sig välkomna

Chef tycker Bibi Rödöö låter trist – hon kallar sig hellre för "showrunner" och återkommer ofta till vikten av att alla iblandade ska känna sig välkomna.

- Det är väldigt viktigt att alla känner så, framför allt värdarna men också de som jobbar med programmet och de som lyssnar på det.

Bibi Rödöö påminner inte så lite om den perfekta värden, den som kommer in i ett rum och får alla gäster att känna sig sedda och välkomna.

- Jag tror stenhårt på att människor som jobbar ihop måste må bra tillsammans, känna sig trygga och ha roligt och känna att det är högt i tak.

Med tjat kommer man ingenstans

Namn på idrottare, skådisar och artister duggar tätt i intervjun. Bibi Rödöö tycks vara hej och tjena med alla som under hennes 23 år som bas för programmet har sommarpratat. Hon talar om dem som programmets "ambassadörer".

De som har tackat ja när hon har ringt och ställt frågan har hunnit bli många, fler än 1 000, men några har också tackat nej.

- Jag har aldrig varit med om att någon tackat nej för att de inte tycker om programmet, det har alltid handlat om att de inte har tid eller inte känner sig redo.

Får hon ett nej försöker hon igen nästa år. Bibi Rödöö är inte den som ger upp, att ge upp tycker hon är ett tecken på att man inte vill något tillräckligt mycket. Ingmar Bergman frågade hon åtta år på raken innan han svarade ja.

- Sedan finns det blivande värdar som är tveksamma och ängsliga. Att göra "Sommar" är en så pass stor sak nu för tiden att många stegrar sig.

Med tjat kommer man dock ingenstans, menar hon, det enda som duger i sådana lägen är att steg för steg börja bygga upp ett förtroende.

Usch och fy för skryt

Vilka som har fått göra "Sommar" och vad de har sagt har inte sällan fått stor uppmärksamhet, men skrikiga löpsedlar är absolut inget mål.

- Vi är väldigt måna om våra värdar. Vi har haft fall då värdar har velat berätta saker som skulle ha gett löpsedlar i hela Europa, men då har vi gett dem rådet att låta bli. Alla hör deras ord och det kan få oönskade konsekvenser. De ska ju leva vidare i sina liv efteråt.

Skulle Bibi Rödöö sommarprata skulle programmet handla om henne, om vem hon är och vad hon har gjort, men skrytfaktorn skulle vara låg.

- Skryt är föga charmigt. Jag skulle berätta om fantasiska saker som jag har varit med om i livet. Men jag skulle också gå på djupet och berätta om mina dyrköpta erfarenheter på ett sätt som kan göra det lättare för någon annan.

- Sedan skulle jag förstås vara så ärlig som möjligt och inte förställa mig, det är en stor del av hemligheten bakom ett bra "Sommar".

En ljus syn på livet

"Sommar" är älskat av många, men det finns också de som älskar att kritisera programmet.

- Jag kan hålla med om viss kritik. De senaste åren har det varit många mörka livsberättelser. Det är inte bra om värdarna är oroliga för att framstå som mindre intressanta om de gör ett glatt program. Jag försöker påminna dem om att inte glömma bort att det är roligt att leva.

Bibi Rödöö har en ljus syn på livet, som har gett henne mycket glädje och inte minst ett hus i Frankrike.

- Jag har alltid haft en faiblesse för Frankrike, ända sedan jag pluggade franska i skolan.

Att åka ner till huset som ligger i en bergsby på Franska riverian med de vuxna barnen eller ensam, skörda oliver, spela boule och hänga med grannarna, beskriver hon som underbart.

- Då, särskilt om jag åker dit i september, tänker jag inte alls på "Sommar".