Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Lennart Hellsing skulle i år ha fyllt 100 år och hyllas bland annat med boken "Rulla rulla kula, hoppa på klack och sula", där en ny generation illustratörer tolkar hans verser och ramsor. Arkivbild.

Bokvåren 2019: Barndomen, metoo och döden

Många författare blickar i vår tillbaka på sin uppväxt, medan andra debatterar för och emot metoo. Men också åldrandet och människolivets ändlighet sätter tonen för vårens bokflod.

Tillbaka till barndomen

Det självbiografiska berättandet fortsätter att prägla den skönlitterära utgivningen, och många svenska författare återvänder i vår till sin uppväxt. Veteranen Viveca Lärn överraskar med uppväxtskildringen "Sladdisen", medan debutanten Eric Rosén i "Jag ångrar av hela mitt hjärta det där jag kanske gjort" skriver om sin uppväxt med en missbrukande pappa anklagad för mord. Tom Malmquists nya roman i "All den luft som omger oss" handlar förvisso om mordet på en ung man, men boken är också en uppgörelse med författarens egen barndom.

Andra författare tar sig an levnadsår i större sjok. Jan Myrdal till exempel ser i "Ett andra anstånd" tillbaka på hela sitt skrivande liv. Danska författaren Suzanne Brøgger, som i vår är aktuell på svenska, blickar bakåt i dubbel bemärkelse med romanbiografin "Koral" – en bok där hon nytolkar sina tre självbiografiska romaner "Crème Fraîche", "Ja" och "Transparence". Den ungerska författaren Ágota Kristóf (1935–2011) är betydligt mer kortfattad när det gäller sin levnadshistoria. I vår kommer hennes tunna men ack så hyllade självbiografi "Analfabeten" i svensk översättning.

För och emot metoo

Metoo fortsätter att generera böcker av allehanda slag. Ebba Witt-Brattström är aktuell med "Historiens metoo-vrål" – en litteraturhistorisk exposé där hon visar hur frustrationen länge ekat i litteraturen. En som instämmer i skriket är romanfiguren Thelma i Aase Bergs roman "Haggan", som av förlaget beskrivs som en "stridsskrift för kvinnlig frihet". En modern klassiker i sammanhanget är Märta Tikkanens "Män kan inte våldtas" från 1975 som nu kommer i nyutgåva.

Men också kritiken mot metoo letar sig in i utgivningen, till exempel kommer journalisten Fredrik Virtanens bok "Utan nåd", som beskrivs som en uppgörelse med rapporteringen om honom under metoo. Dessutom kommer akademiledamoten Horace Engdahl med "De obekymrade", där han i fragment resonerar kring samhällsklimatet i spåren efter metoo.

Åldrandet och döden

En annan akademiledamot, Kjell Espmark, sysselsätter sig i stället med åldrande konstnärers uttryck i diktsamlingen "Kvällens frihet".

Åldrandet är ett tema som går att skönja i utgivningen. Nämnas kan antologin "Klimakteriet", där bland andra Åsa Moberg, Gudrun Schyman och Åsa Beckman skriver om sina positiva såväl som negativa erfarenheter av klimakteriet. Dessutom kommer danska författaren Francine Oomens hyllade "Hormonernas svall – En klimakteriememoar" i svensk översättning.

Sorgen efter en nära anhörig fortsätter att bli litteraturer. Särskilt är det poeterna som sörjer sina döda, eller rättare sagt försöker förstå sig på döden. I Kalle Hedström Gustafssons debut "Mormorordning, hägringsöar" är det en mormor som nyss har gått bort, och i David Zimmermans diktsamling "Ljus och strålning" är det en pappa som snart ska lämna jordelivet. Även franska författaren Édouard Louis sörjer sin pappa i den internationellt hyllade romanen "Vem dödade min far" som nu kommer på svenska.

Ord möter bild

I år skulle rimmens mästare Lennart Hellsing ha fyllt 100 år. Jubileet uppmärksammas bland annat med "Rulla rulla kula, hoppa på klack och sula", där en ny generation illustratörer tolkar Hellsings verser, ramsor och visor. Apropå möten mellan text och bild så möter Sami Saids ord i vår Sven Nordqvist illustrationer i barnboken "Äta gräs", som handlar om Imani Lilian Mau som kan nästan allt. Möts gör också Astrid Lindgrens ord och Marit Törnqvists illustrationer när Lindgrens vaggvisa "Alla ska sova" för första gången kommer i bokform.

På tal om barnböcker så är Sveriges flitigaste biograf Klas Gustafson aktuell med boken "Bakom Alfons", där barnboksfiguren Alfons Åbergs skapare Gunilla Bergström för första gången berättar om sitt liv.

Musikaliska biografier

Även Ernst Brunner, som senast skrev om Emmanuel Swedenborg, är i vår tillbaka med en ny biografi. Brunner skriver i "Likt ett skeleton" om den svenske 1700-talskompositören Johan Helmich Roman, i dag mest känd för "Drottningholmsmusiken" men på sin tid en stor stjärna i hela Europa. Också debutanten Ellinor Skagegård har skrivit en biografi över en kompositör. I "För dig är musiken bara ett smycke" skriver hon om Fanny Mendelsohn, äldre syster till den betydligt mer kände 1800-talstonsättaren Felix Mendelsohn, som trots att hon fick samma musikaliska utbildning som sin bror alltid stod i hans skugga.