Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Catherine Deneuve och Chiara Mastroianni spelar mor och dotter i filmen "Claire Darling". Pressbild.

Catherine Deneuve spelar mot dottern

Att få mor och dotter Catherine Deneuve och Chiara Mastroianni att spela mor och dotter på film – hur svårt är det? Inte särskilt. Det är i alla fall regissören Julie Bertucellis erfarenhet.

Det skulle kunna vara en utmaning, men när Julie Bertucelli berättar om hur hon engagerade Catherine Deneuve och Chiara Mastroianni till filmen "Claire Darling" låter det förbluffande enkelt.

- När Catherine hade tackat ja, började jag tänka på Chiara. Och hon tyckte att det var en bra idé.

Säljer sina ägodelar

I filmen spelar Deneuve en kvinna som plötsligt bestämmer sig för att göra sig av med alla sina ägodelar och arrangerar en loppis i sin trädgård. Hon och hennes dotter har inte haft någon kontakt på många år – men när dottern får höra talas om vad modern håller på med kommer hon omedelbart dit för att försöka ta reda på vad som har hänt.

Filmen bygger på en amerikansk bok. När Julie Bertucelli skrev manuset funderade hon inte över vilka skådespelare hon skulle vilja ha, att sedan få nobben skulle vara frustrerande. Men när allt var klart var Deneuve hennes första tanke.

"Hon var underbar"

- När vi sedan började filma var jag självfallet medveten om att ”detta är Catherine Deneuve”, denna ikon som funnits med under hela min uppväxt. Men hon var underbar. Hon uppförde sig inte som en stjärna. Hon var mycket delaktig i det vi gjorde. Hon hade många synpunkter, ibland höll jag med henne, och när jag inte gjorde det motiverade jag varför och det accepterade hon.

- Och Catherine och Chiara tyckte att det var kul att filma ihop. De såg varandra som aktriser, inte som släktingar.

"Upp till dem"

Julie Bertucelli avhöll sig från att undra över om Deneuve och Mastroianni använde sig av det privata när det spelade mor och dotter.

- Det var upp till dem, jag lade mig inte i det. Om det skulle vara en intimitet från verkligheten så fick den komma från dem. Däremot talade jag mycket om mina egna minnen, om min mor, om min mormor och om mina egna känslor inför ålderdom och död.

Arbetet med att hitta rekvisita till loppisen i trädgården blev en verklig resa in i Julie Bertucellis minnen.

- Jag letade fram bilder från min mormors hus och så kunde vi leta efter möbler och föremål som liknade dem. Jag kunde återskapa mitt eget förflutna. Det var en av de riktiga höjdpunkterna.