SFI:s nya jämställdhetsrapport "Han, hon och pengarna" visar att svensk film fortfarande är långt ifrån jämställd.
Speciellt när det kommer till dyra filmer. Under perioden 2013–2017 var till exempel bara fyra svenska filmer med en budget över 35 miljoner regisserade av en kvinna.
En av dessa är internationella samproduktionen "Euphoria" med Alicia Vikander från förra året. Filmens regissör Lisa Langseth är inte förvånad över fördelningen.
- Det här är ett globalt problem, ju högre budget desto fler män. När budgeten minskar så kommer kvinnorna in. Så ser det tyvärr ut över hela världen, det är alltså inte ett svenskt fenomen, säger hon.
Billiga filmer mer jämställda
Filmer med manliga regissörer, skådespelare och producenter får större investeringar av privat kapital. De visas i fler salonger och filmerna med högre budget lockar också flest biobesökare.
Men bland filmer med låg budget (under 20 miljoner kronor) är andelarna jämnare – 46 procent har kvinnlig regissör och 47 procent kvinnlig huvudrollsinnehavare.
- Min erfarenhet är att många kvinnliga regissörer både i Sverige och utomlands hellre vill utveckla sina egna projekt än att göra karriär inom industrin, säger Lisa Langseth.
Sågar kvotering
Men att stirra sig blind på storfilmernas könsfördelning är inte rätt väg framåt, menar Lisa Langseth. Att till exempel kvotera in kvinnor i de dyra produktionerna skulle bara ge en jämställd filmpolitik på pappret. Samtidigt skulle publiken gå miste om egensinniga berättelser som många kvinnliga filmskapare bär på, anser hon.
- Jag är mer intresserad av dessa berättelser än vad jag är om ifall "Pirates of the Carribbean 14" är regisserad av en kvinna eller inte. Om vi endast kvoterar in kvinnor på marknaden som den ser ut i dag är risken att vi får en feminism som bevarar den kommersiella industrin i stället för att utveckla filmen som konstform. Jag hoppas att industrin även ska släppa fram en annan typ av berättande.