Museichefen Christina Gamstorp under en chavruta-lampa med texter från Talmud. Foto: Christine Olsson.
Museichefen Christina Gamstorp under en chavruta-lampa med texter från Talmud. Foto: Christine Olsson.

Judiskt möter svenskt i gammal synagoga

Hur står vi människor ut med varandra? Frågan är central när Judiska museet öppnar på nytt i en synagoga från 1700-talet. För att understryka att svensk historia är mer än fornminnen invigs museet på nationaldagen.

ANNONS
|

Mitt i Stockholms äldsta bevarade synagoga står fyra rejäla pelare, och mellan dem hänger en lampa med budskap från den heliga skriften Tora.

I dag störs tankarna av hammarslag och borrljud, samt en stickande doftblandning av furu och lackfärg. Men snart står under lampan en sittmöbel där besökare ska få intellektuella konversationsstartare hämtade från den judiska teologin, som: Är det verkligen kärlek, om man blir beordrad att älska sin nästa?

Metoden kallas chavruta, och visar hur den judiska tron ser fyra ögon som bättre än två. Så när Judiska museet öppnar i nya lokaler vid Tyska brunnsplan i Gamla stan, länge centrum för judiskt liv i Stockholm, är det naturligt att dialogen står i centrum.

ANNONS

- Den judiska erfarenheten är allmänmänsklig, och väldigt aktuell. Hur delar vi rum med andra människor? Hur står vi ut med varandra när vi är så olika? Hur gör man när man inhyser en utbytesstudent från Australien och han äter frukost först klockan 15? säger museets chef Christina Gamstorp.

Från synagoga till arkitektkontor

Den judiska församlingen i Stockholm grundades av den bullriga sigillgravören Aaron Isaac, som 1774 blev första jude att bosätta sig i Sverige utan att konvertera till kristendomen. Han blev ofta påhoppad av Stockholmarna, trots att beslutet kom från kung Gustav III själv.

Församlingen flyttar 1870 in till centrala Stockholm, för att vara med där det händer. Huset köps av Sjömanskyrkan, är polisstation mellan 1890 och 1972, och därefter arkitektkontor. Men där den kalkvita väggfärgen skrapats bort, syns ännu synagogans guldgirlanger och blommotiv. Om fem år hoppas Christina Gamstorp att interiören är återställd.

En dubbel berättelse

Museets första passage är en “dubbel berättelse”, om hur judarna anpassade sig till sitt nya liv i Stockholm, och om hur svenskarna lärde sig att tolerera deras vanor. För att understryka denna sammanflätning öppnar museet på nationaldagen den 6 juni.

ANNONS

- Museet rör sig i det skavande gränslandet mellan den lilla judiska kulturen och det svenska majoritetssamhället. Bland annat kan man lära sig att Sverige inte är så homogent som man trott, vilket är en knäpp på näsan för dem som tror att landets historia bara består av fornminnen.

Den andra sektionen handlar om när Sverige under andra världskriget anpassade sig till nazisternas politik, och en tredje om tiden efter 1945. Christina Gamstorp visar bland annat upp de "sionistbössor" som användes för att samla in pengar till den nya staten Israel; den första nationalstaten där man inte var minoritet.

Förråat samtal

För att ta fasta på likheterna mellan den judiska erfarenheten och dagens flyktingsituation arrangerar museet i höst "Medborgarspelet", en workshop riktad till nyanlända. I fokus står Fabian Philip, som struntade i var man fick bo som jude och slog sig till ro i Karlskrona, och spelet följer hans kamp för svenskt medborgarskap.

Enligt Christina Gamstorp upplever många judar att livet i Sverige har blivit svårare, särskilt som sociala medier har förråat det offentliga samtalet.

ANNONS

- Vi är så duktiga på att gruppera oss i dag. Nån är si, nån är så, och så en massa identitetspolitik på det. Men museet visar att det finns så mycket som förenar oss. Som känslan av att stå utanför, eller behovet av igenkänning och trygghet.

Rättad: I en tidigare version av texten angavs en felaktig adress för museet.

TT

Fakta: Judiska museet i nya lokaler

Judiska museet i Stockholm öppnade 1987, med syfte att berätta om judiskt liv i Sverige.

Museet låg länge i en före detta gymnastiksal för Vasa högre flickskola. Den 6 juni invigs dess nya lokaler i stadens äldsta bevarade synagoga, vid Tyska brunnstorget i Gamla stan.

Synagogan byggdes av judiska församlingen i Stockholm, men såldes till Sjömanskyrkan 1870 och har sedan dess även varit polisstation och arkitektkontor.

ANNONS