På ett Rotarymöte i Manchester tidigare i år förklarade Donald Trump att hans planerade och omdiskuterade mur vid gränsen till Mexiko borde smyckas med porträtt av honom själv. "Den kan bli döpt efter mig och jag vill se riktigt bra ut", sade han, enligt medlemmar i organisationen Americans for the Arts Action Fund som var på plats.
Uttalandet om utsmyckningarna av muren är nog det närmaste Trump har rört sig kulturfrågor under valkampanjen. Varken hans eller Hillary Clintons kampanjer har presenterat någon kulturpolitik, konstaterar tidningen The Arts Newspaper. Så är också den amerikanska kulturen långt mer beroende av privat finansiering jämfört med många andra länder. Museerna får exempelvis endast 18 procent av sina inkomster från offentliga medel, enligt uppgifter från Association of Art Museum Directors.
- Kulturpolitiken brukar inte vara ett tvisteämne och i årets kampanj skulle jag vilja säga att det inte har varit någon officiell kulturpolitik överhuvudtaget. Men även om kulturbudgeten bara är en bråkdel av den federala budgeten är det en viktig symbolfråga att staten för någon form av kulturpolitik, säger Ginna Lindberg, utrikeschef på Sveriges Radio och tidigare Washington-korrespondent.
Vattendelare
I USA är det den statliga myndigheten NEA, National Endowment of the Arts, som förmedlar statligt stöd till olika kulturprojekt. 2015 hade NEA en budget på 146 miljoner dollar, cirka 1,3 miljarder kronor.
NEA är en vattendelare i amerikansk politik där Republikanerna med jämna mellanrum föreslår att myndigheten ska läggas ned och även att det statliga stödet till public service ska dras in. Hillary Clinton tog däremot NEA i försvar under en utfrågning i Iowa förra året:
- Jag är för estetiska ämnen i skolorna och jag stödjer National Endowment for the Arts. Jag var en av de ledare under Clinton-administrationen som försökte hålla den levande när andra ville lägga ned den eftersom jag verkligen tror att undervisning i estetiska ämnen är viktig på egna grunder, sade Hillary Clinton då.
Obama lyft kulturen
Beslut om NEA och dess budget tas i kongressen, och även om budgeten har krympt under Barack Obamas presidentskap så är flera nyckelspelare inom kultursektorn i Washington nöjda med hur Obama har lyft fram kulturen, bland annat genom kulturevenemang i Vita huset, förklarar Ginna Lindberg.
- Han anses vara en kulturförespråkare även om han inte har fått igenom några ekonomiska fördelar för kulturpolitiken. Men han har lyft fram nutidskultur som modern svart musik av bland annat rappare – och gjort den kulturen rumsren i etablissemanget. Många i kultursektorn undrar vad som ska hända med nästa president. Det är mer oklart.
När Washington Post tidigare i år försökte pressa Donald Trump på hans inställning till NEA:s storlek hänvisade han i sitt e-postsvar till kongressen: "Kongressen, som representerar folket, bestämmer vilka prioriteringar som kan göras".
När han blev tillfrågad om hur han som president vill stimulera de kulturella näringarna hänvisade han till marknadskrafterna: "Den fria marknaden kommer att tala om för oss vilka företag som lyckas och inte."
Fakta: Statligt amerikanskt kulturstöd
USA har varken kulturdepartement eller kulturminister. National Endowment for the Arts är en statlig myndighet som förmedlar statliga medel till olika projekt.
Myndigheten startades för 50 år sedan på initiativ av president Lyndon B Johnson i syfte att demokratisera det amerikanska kulturlivet. När Ronald Reagan kom till makten föreslog hans budgetchef en halvering av den statliga insatsen, något som genomfördes först 1995 efter intensiva påtryckningar från konservativa grupper som ogillade att skattepengar användes för att stödja konstnärer som exempelvis Andres Serrano och Robert Mapplethorpe.
2015 fick NEA 146 miljoner dollar, cirka 1,3 miljarder kronor. Ungefär lika mycket fick dess systermyndighet National Endowment for the Humanities som även den förmedlar statligt kulturstöd. Det gör även the Institute of Museum and Library Services samt The Arts an Artifacts Indemnity Program.
Den största enskilda mottagaren av statliga kulturpengar är de 19 museerna i the Smithsonian Institution, som 2015 fick sammanlagt 8,1 miljarder kronor, (mer än hela den svenska kulturbudgeten och ungefär lika mycket som ett enda bombplan till det amerikanska flygvapnet kostar) vilket täcker 70 procent av kostnaderna.
Sveriges kulturbudget låg 2015 på 7,1 miljarder kronor.
Källa: Los Angeles Times, NEA med flera.
