Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

"Som kulturminister, och kulturpolitiker även tidigare, har jag en ambition att jobba väldigt inklusivt, att skapa breda förtroenden. Vi som är kulturpolitiker, från alla politiska färger, måste jobba tillsammans för att lyfta kulturen. Det är en särskild uppgift som jag har", säger Amanda Lind.

Kulturministern: Alla borde prova på politik

Hennes dreads och förflutna som lajvare fick genast publicitet. Själv föredrar Amanda Lind att tala om politisk förändring och hårt jobb.

Att renhornen sitter ovanför sekreterarens skrivbord och inte bakom kulturministerns beror inte på Amanda Lind utan på Alice Bah Kuhnke som en gång fick dem.

Den nya kulturministern har flyttat in i sin föregångares och partikollegas rum. Varken de rosa stolarna eller konsten på väggarna är Amanda Linds eget val, men det har hon inget emot, tvärtom.

- Jag tycker det är ett fint rum, det är ju också de som är konstansvariga i huset som väljer konst. Jag gillar överraskningar, jag tycker det är en rolig tradition som Alice Bah Kuhnke införde, att man får lite nya visuella intryck några gånger per år, det är också roligt för besökarna.

Högarna med utredningar på skrivbordet är däremot hennes, och de växer. Nu väntar SM-veckan i Sundsvall, alpina VM i Åre och samernas nationaldag i Jokkmokk.

Det ultimata

Man kan tycka att en miljöpartist helst skulle vilja arbeta med miljöfrågor men Amanda Lind beskriver sitt ministerområde som det ultimata.

- Jag hade inte kunnat välja något hellre. Det är klart att det finns annat som jag hade kunnat ta mig an, lokalt jobbade jag också mycket med landsbygdsfrågor, men det här är frågor som jag brinner för. Miljön är så klart ett fundament i mitt engagemang, men det är i de här frågorna som jag känner mig som mest hemma.

TT: Hur lång betänketid fick du?

- Jag bad om en dag för att få tala med familjen, sedan tackade jag ja.

I Expressen undrade Martina Montelius varför Amanda Lind ville utsätta sig för den offentliga skärskådning som det innebär att vara minister? Drivkraften är att vara med och påverka, förklarar hon.

- Jag har för varje förtroendeuppdrag jag fått känt mig hedrad. Sedan innebär det ett hårt jobb. Det ingår. Sedan är det väldigt tråkigt i dag att man nästan måste räkna med hot och hat. Det gör att många kanske värjer sig från att gå in i politiken. Det är skadligt på sikt, om människor begränsar sig. Jag menar att politik är något som alla kanske någon gång i livet borde kunna prova på. Att vara inne i politiska system och påverka.

TT: Din man är konstnär. När regeringen tar beslut som på något sätt gynnar konsten kan det finnas vissa som ser det som att du jobbar för egna intressen. Har ni pratat om det?

- Så var det även när jag jobbade lokalt. Min man har varit konstnär väldigt länge och jag hade ju ansvar för kulturfrågorna även där. Där har vi ju finessen med armslängds avstånd. Som förtroendevald ska du aldrig gå in i detaljer som enskilda konstprojekt eller innehållet i konsten. Vi ska ge ramar och förutsättningar.

En hippie som kulturminister, twittrade moderaten Hanif Bali efter tillkännagivandet. Bara att behålla sina mäktiga dreads som toppolitiker är ett tecken på mental styrka, kontrade Expressens Karin Olsson.

Lokala kollegor

När Amanda Linds kulturpolitiska kunskaper ifrågasattes och hennes frisyr diskuterades efter regeringsförklaringen, var det lokala kollegor från S och M i Härnösand som, intervjuade i Sveriges Radio, vittnade om att hon jobbat bland annat för en lokal kulturplan, avgiftsfri kommunal kulturskola och att pengar avsätts till konstnärliga utsmyckningar vid kommunala byggen.

- Det var fint, men jag har förståelse för att folk tycker att jag är okänd rikspolitiskt. Jag har inte suttit i riksdagen till exempel. Jag stod faktiskt som kandidat för Västernorrland, men det var väldigt många år sedan vi hade något mandat i riksdagen därifrån.

TT: Kunde du föreställa dig att ditt hår skulle väcka reaktioner?

- Både ja och nej. Min erfarenhet är, också den från Härnösand, att först är det något som sticker ut men sedan vänjer man sig ganska snabbt och lyssnar på vad jag har att säga. Då är det sakfrågorna och politiken som kommer i fokus.

Grön kultursyn

TT: Precis som Alice Bah Kuhnke bedyrar du att kulturen ska vara fri. Vilken förklaring ser du till att MP kritiseras för att ha en instrumentell kultursyn?

- I början av förra mandatperioden hade vi en intern arbetsgrupp som jobbade med att förtydliga miljöpartiets kulturpolitik. Där fanns det också saker som inte stämde överens med vår politik och som vi förkastade. Sedan har det där ändå levt kvar som en bild av MP:s kulturpolitik trots att det aldrig blev av. Vårt kulturpolitiska program betonar väldigt tydligt den gröna kultursynen – att kulturen ska vara fri och att politikens roll är främjande.