Film: "Midsommar"
Hade det inte varit för en familjetragedi hade de unga amerikanerna Dani och Christians förhållande redan varit över. Nu beslutar sig det krisande paret ändå för att följa med ett kompisgäng till Sverige för att fira midsommar. Här blir de brutalt varse att de hedniska riter som är en del av det svenska kulturarvet fortfarande praktiseras, åtminstone i en avlägsen by i Hälsingland. "Midsommar" har svensk biopremiär den 10 juli och är regisserad av Ari Aster som står bakom förra årets ruggiga succé "Hereditary".
Teater: "Fröken Julie"
Precis som Shakespeare i "En midsommarnatts dröm" använde sig även August Strindberg av midsommarnattens förtrollning för att skildra kärlekslängtan och begär. Den traditionella ordningen är upplöst och de vanligen så stränga sociala och klassmässiga hierarkierna tycks plötsligt möjliga att överskrida. Dramat handlar om grevedottern Julie som under en midsommarnatt låter sig förföras av faderns betjänt, Jean.
Inledningsvis dansar Julie tillsammans med allmogen på logen, det är hon som för i dansen med skogvaktaren och som sedan bjuder upp Jean till damernas vals. När Jean kommer in till kokerskan Kristin i köket är det med den klassiska repliken: "I kväll är fröken Julie galen igen; komplett galen!"
Bok: "En främmande man"
Pusseldeckarens svenska mästarinna Maria Lang (pseudonym för Dagmar Lange) lät 1962 sin stjärnduo Puck och Einar Bure ta med sig ett antal släktingar och vänner till Ormsjöbodarna, en ödeby i Bergslagen. Här ska de fira midsommar och ha en vilsam semester men Einar och kriminalkommissarie Christer Wijk har ett hemligt motiv med resan. För många år sedan begicks ett brott i byn och rättvisa har ännu inte skipats. Även Maria Langs första bok om Puck och Einar, "Mördaren ljuger inte ensam", utspelar sig under ett midsommarfirande, den gången i skärgården.
Film: "Den blomstertid nu kommer"
Det enda vanliga med den här midsommarhelgen är att det regnar. Internet och elnätet i hela landet slocknar och när Hesa Fredrik ljuder är det på riktigt – Sverige är under attack. Delvis kickstarterfinansierade "Den blomstertid nu kommer", som hade premiär förra sommaren, låter katastroffilm möta familjedrama då den framgångsrika men hämmade musikern Alex mitt i kaoset tvingas göra upp med minnena från barndomen.
Bok: "Farlig midsommar"
I Tove Janssons klassiker från 1954 tvingas Muminfamiljen ut på en farofylld resa i midsommartid efter att ett vulkanutbrott på en fjärran ö orsakat översvämning i dalen. Hela Muminhusets undervåning står under vatten när ett halvcirkelformat hus flyter förbi. Familjen går ombord tillsammans med Snorkfröken, Mymlans dotter, Lilla My, Homsan och Misan. Husets inredning är märklig och lite kuslig men snart uppenbarar sig råttan Emma för att förklara att de befinner sig på något som kallas teater. Sällskapet skingras under resans gång och för att de ska återfinna varandra ser sig Muminpappan tvingad att sätta upp en pjäs.
Film: "Äntligen midsommar!"
Den som firat några midsomrar (eller sett några midsommarfilmer) vet att det inte är någon bra idé att ha höga förväntningar: familjedramatik, myggjävlar, hagelstormar och dåligt ölsinne lurar alltid bakom närmaste majstång, redo att skapa allt från oreda till blodvite.
Några höga förväntningar ska man heller inte ha på det här ganska klyschiga försöket från 2009 att visa upp svensk midsommar från sin sämsta sida, trots namn som Olle Sarri och Lisa Werlinder på rollistan. Luke Perry gör en stabil insats som amerikansk singelsnygging på Sverigebesök, men den som vill minnas Perry, som avled i en stroke tidigare i år, kan också vänta till den 16 augusti då han syns på svenska biografer som westernskådis i Quentin Tarantinos senaste "Once Upon a Time in Hollywood".
Musik: "Visa vid midsommartid"
"Du lindar av olvon en midsommarkrans." Så inleds den klassiska visan av Rune Lindström (text) och Håkan Norlén (musik). I denna midsommarvision i moll från 1941 bjuder dimman in till dans vid Svartrama tjärn. Trots dans i juninatten vilar melankoli och ett mörker över texten, inte minst i Anita Lindbloms eleganta version från 1965. En mängd artister har tolkat visan, först ut på grammofon var Margareta Kjellberg 1946, och hon har följts av bland andra Nicolai Gedda, Umberto Marcato, Malena Ernman och First Aid Kit.
