Förra veckan lade Katarina Frostenson fram sina krav för att frivilligt utträda ur Akademien. Summan är ännu så länge hemlig – men det är ingen avancerad gissning att den är högre än vad motparten hade tänkt sig.
Hur långt är Svenska Akademien villig att sträcka sig för att nå en förlikning med Frostenson? Ständige sekreteraren Anders Olsson har vid flera tillfällen i intervjuer med TT framhållit att den lösning som man eftersträvar ska fungera som en pensionslösning – inte bara för Frostenson, utan även för andra som lämnar institutionen.
- Vi har en pensionsidé som ska kunna gälla för alla ledamöter som lämnar Akademien. Det är ungefär en sådan modell som hon skisserar i sitt förslag. Däremot måste vi ta hänsyn till beloppet. Det är delvis en annan konstruktion som finns med i skrivelsen, sade han när Frostensons advokat den 7 januari hade lämnat in sitt förslag till förlikning.
"Fortsätta värv som poet"
Katarina Frostensons återkommande krav har varit att hon ska "kunna fortsätta sitt värv som poet" även efter utträdet ur Akademien. Vad det innebär i reda pengar är oklart. I en genomgång av akademiledamöternas inkomster som Svenska Dagbladet gjorde i april tjänade Frostenson omkring 700 000 kronor om året mellan 2014 och 2016. 2017 låg inkomsten på 729 200 kronor. Som en jämförelse nämnde SvD i en senare artikel att den genomsnittliga inkomsten för en skönlitterär författare 2014 låg på 243 785 kronor, enligt en undersökning från Konstnärsnämnden.
I Frostensons advokat Per E Samuelsons brev till Akademien framgår det att hon sedan början av 2000-talet har varit ordförande för kommittén för den nya litteraturen samt i 14 års tid suttit som ledamot i Nobelkommittén. Det är rimligt att tro att en relativt stor del av hennes inkomster kommer från dessa båda uppdrag.
Äntligen fullt beslutsför
Parterna har efter många om och men satt sig vid förhandlingsbordet. Men når de ända fram på torsdag? Den 17 januari kommer institutionen för första gången på mycket länge att vara fullt beslutsför, med 14 ledamöter i arbete, sedan även Peter Englund och Kjell Espmark återinträtt i arbetet.
Frågan om Katarina Frostensons framtid har framställts som avgörande för ifall Svenska Akademien ska få dela ut Nobelpriset i litteratur i år, eller inte. I en intervju med Svenska Dagbladet den 7 januari förnekade dock Nobelstiftelsens presschef Mikael Östlund att beslutet hängde på Frostensons plats i Akademien.
Det är ett uttalande som förvånar Anders Olsson.
- Jag såg att Nobelstiftelsens presschef förnekade att den här frågan skulle vara avgörande. Men jag tror att den är viktig och att den är en del av den problematik vi måste försöka lösa. Jag tror att vi ska lösa den helst innan Nobelstiftelsens beslut kommer i slutet av januari.