LÄS MER:DIREKT: Exklusiv konsert från N3
Vi lever ju som bekant i en publiklös livetillvaro i skuggan av corona, men det finns knep att ta till medan vi väntar på att saker ska bli som förr igen. I väntan på att på nytt få stå öga mot öga med artisterna och på att få hoppa, sjunga och dansa med dem och andra finns tröst att finna bland alla videoklipp från konserter som går att hitta därute i cyberspace.
Det är inte riktigt samma grej, jag vet, men det får oss att återuppleva (och återuppliva) minnen och att drömma om det som komma skall.
LÄS MER:Musik + Människor = Magi
Jag har plockat ihop en lista med konsertklipp som gör mig glad och som, i några fall, där jag själv haft förmånen att vara med, har lockat fram gåshud. En del klipp gör det ändå. Så varsågoda – här är lite livegodis i videoform, i väntan på bättre tider.
Mitt första konsertminne
Sweet, Blockbuster: Sweet var det allra första band jag såg live. Det var tidigt 70-tal och platsen var Scandinavium i Göteborg. Den här videon är från det klassiska engelska tv-programmet "Top Of The Pops" 1973.
Legendariskt på Wembley
Queen, "Radio Ga Ga": Queen, med Freddie Mercury i spetsen, hade jag förmånen att se live vid två tillfällen. Just det här tillfället sågs av hela världen och är ett smått legendariskt inslag från Live Aid på Wembley i London 1985.
Magisk LeMarc-hyllning
Världens största hyllning till Peter LeMarc, Little Willie John: LeMarc. Trollhättan. Musik. Människor. Glädje. Magi. Det här är fortfarande en hyllning och inspelning som ger mig gåshud och får ögonen att tåras.
Trollhätteson på ärevarv
Peter LeMarc, Nio broars väg: Och apropå Trollhättans store popson; när han gjorde comeback på scenen i november 2007, efter 14 års livepaus, var det gåshud, ståpäls och alla andra uttryck ni kan komma på. Jag satt i publiken på Cirkus i Stockholm på premiären och publikens reaktion på LeMarcs "ärevarv" genom lokalen i den här låten är ett minne för livet. Slänger in en bonusvideo på samma grej från Konserthuset i Göteborg.
Starka känslor och party
Pandora, A little bit: I november 2017 fick jag den fantastiska möjligheten att åka med min goda vän Anneli Magnuson, aka Pandora, på turné till Australien. Att stå inne i Luna Parks stora eventlokal i Sydney, höra tusentals australiensare vråla och sjunga med i varje ton och veta att artisten som får all denna kärlek är min kompis ... Känslan kan inte beskrivas med ord och att det dessutom var party, det kan ni se själva.
Glädjepiller i storformat
No Surrender Festival, No surrender: Vi tar en masshyllning till när vi är igång. Spanska No Surrender Festival hålls till Bruce Springsteens ära. Här är festivalens "titellåt" med ett gigantiskt E Street Band och så mycket spelglädje att mungiporna åker upp vare sig man vill eller ej.
Musikkärlek
John Miles, Music: Den här låten släppte John Miles redan i mitten av 70-talet och den har följt med honom i varje steg av hans karriär sedan dess. "Music was my first love and it will be my last." Så börjar texten och jag skickar med sista raderna också, för de kan kännas extra fin att komma ihåg i dessa tider. "To live without my music ould be impossible to do, cause in this world of troubles, my music pulls me through."