Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/2

Ny budgetsatsning ska locka filminspelningar till Sverige

Regeringen vill införa produktionsincitament för film. I den föreslagna kulturbudgeten för 2022 avsätts 100 miljoner kronor årligen.
– Västsvensk filmindustri kommer att stärkas ytterligare av detta, säger Film i Västs vd Mikael Fellenius, som välkomnar reformen.

Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) presenterade på tisdagen planerna för en rekordstor kulturbudget inför 2022. Starka satsningar görs inte minst på filmens fält, med ett extraanslag till Filminstitutet på 55 miljoner.

Det stöd som sticker ut mest, eftersom det inte är ett engångsstöd utan en permanent satsning, är införandet av så kallade produktionsincitament för svensk film.

Gläds över reformen

100 miljoner kronor kommer hädanefter årligen att avsättas till satsningen, om regeringens budget för 2022 antas.

– Jag är mycket glad att den här efterlängtade reformen äntligen kan bli av, säger kulturministern Amanda Lind.

– Det blir en injektion i det svenska film- och näringslivet. Med produktionsincitament kan svensk konkurrenskraft stärkas mot omvärlden.

Inhemska producenter, som flyttat sina filmproduktioner utomlands, får stärkta incitament att flytta hem igen. Samtidigt kan utländska producenter lockas att förlägga sina produktioner till Sverige utan att det blir för kostsamt – med europeiska mått mätt.

”En liten bit på vägen”

En som välkomnar den planerade reformen är Film i Västs vd Mikael Fellenius, som länge arbetat för införandet av just produktionsincitament:

– Äntligen kommer Sverige en liten bit på vägen mot att få likvärdiga konkurrensvillkor som övriga Europa. Att få det här efterlängtade finansieringssystemet kommer att gynna hela den svenska filmnäringen, säger han.

Politiker och tjänstepersoner både på regional och nationell nivå har engagerat sig hårt i frågan och kämpat för införandet av produktionsincitament. Redan 2017 rekommenderade Tillväxtverket i sin rapport ”Fler filminspelningar till Sverige” produktionsincitament för att stärka den inhemska filmindustrin.

– Men i rapporten föreslogs 300 miljoner årligen, och inte 100 miljoner, påpekar Mikael Fellenius.

Är du besviken över beskedet om en tredjedel av det beloppet?

– Nej 100 miljoner är ändå bättre än ingenting och det är absolut en viktig signal från regeringen. De har fått kämpa för den här reformen, och det har nog inte varit helt enkelt för finansdepartementet att få igenom förslaget.

Vad betyder det här, rent konkret, för Film i Väst?

– Vi förbereder en filmkommissionär för att åka ut och locka internationella filmproduktioner att förlägga sina kommande inspelningar i Västsverige. Vi kommer också att fortsätta kämpa hårt för att svenska filmproduktioner ska stanna kvar i Västsverige. Utöver det fortsätter vi att bygga ut den västsvenska filmproduktionen.

Hur brett förankrad är reformen över partilinjerna?

– Vi uppfattar att det råder hel politisk samstämmighet i frågan i alla partier. Sedan återstår ju budgetförhandlingarna – skulle dock inte tro att just incitamenten i sig ifrågasätts, svarar Mikael Fellenius.

Han tror att Film i Väst, med sin gedigna infrastruktur och sina upparbetade kontakter med svenska och internationella filmarbetare, kommer att dra särskilt stor nytta av den planerade reformen.

– Västsvensk filmindustri kommer att stärkas ytterligare. Det är jag helt övertygad om.

LÄS MER: Stora hemligheter vid inspelning av Lyckoviken

Fakta: Budgetsatsningarna inom kulturområdet i urval

Regeringen föreslår att 940 miljoner satsas på det fria kulturlivet.

75 miljoner kronor avsätts under 2022 för att förstärka satsningen Stärkta bibliotek.

Riksantikvarieämbetet tillförs 10 miljoner kronor årligen under åren 2022–2024 för att "möta ett omfattande behov av stöd till vård och utveckling av kulturmiljöer över hela landet".

95,7 miljoner kronor till vissa statligt finansierade kulturinstitutioner: Kungliga Dramatiska teatern AB, Statens museer för världskultur, Nationalmuseum, Statens historiska museer, Moderna museet, Naturhistoriska riksmuseet, Vasamuseet, som är en del av myndigheten Statens maritima och transporthistoriska museer, Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem, Stiftelsen Thielska galleriet, Stiftelsen Judiska museet, Ájtte, Svenskt- fjäll och samemuseum och Zornsamlingarna.

De centrala museer som är myndigheter samt Statens musikverk tillförs medel för digitalisering av kulturarvet och utveckling av digitala tjänster. Myndigheterna föreslås tillföras 20 miljoner kronor årligen för 2022 och 2023 för ändamålet.

De centrala museer som är stiftelser förstärks med 20 miljoner kronor för 2022, varav 15 miljoner kronor föreslås gå till Skansen.

Naturhistoriska riksmuseet tillförs 15 miljoner kronor årligen från och med 2022 för att samordna pollenövervakningen i Sverige.

Riksarkivets förvaltningsanslag förstärks med 23 miljoner kronor under 2022.

Stiftelsen Föremålsvården i Kiruna förstärks med fyra miljoner kronor från och med 2022.

Källa: TT