Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Ny lag stärker barnens rätt

Enligt barnkonventionen ska alltid barnens bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder där barnet berörs. Sverige var ett av de länder som var tidigt ute och redan 1990 erkände och ratificerade den. Men hur ser det då ut i dagens Sverige, drygt 20 år senare?

Rädda b arnen uppskattar att vart tionde barn i Sverige bevittnar våld i hemmet. I familjer där exempelvis mamman misshandlats blir ofta även barnen slagna. Men i många fall uppmärksammas inte barnen i socialtjänstens utredningar. Det är vanligt att våldet i familjen förnekas och förminskas, både av den som blir slagen och av den som slår. Men barn hör, ser och känner. Många som lever i familjer där en förälder misshandlas uppmärksammas överhuvudtaget inte. Barn som bevittnar våld i hemmet kan få psykiska och sociala problem senare i livet och de utsätter också andra för våld som vuxen i större utsträckning än andra.

Lagen om gemensam vårdnad innebär att man som vårdnadshavare tar hand om och ansvarar för barnet och dess välfärd. Men denna lag kan också vara ett hinder för barn som lever med två föräldrar som skiljer sig. När ett barn har två vårdnadshavare, ska dessa utöva sina rättigheter och skyldigheter i förhållandet till barnet tillsammans. Ofta kan föräldrarna komma överens om vad som är barnets bästa, men det finns fall där denna lagstiftning rent av kan bli barnfientlig. Ett exempel på detta är att barn som har behov av hälso- och sjukvård eller andra sociala insatser helt och hållet kan nekas vård om en av föräldrarna inte ger sitt samtycke. I de familjer där en av föräldrarna utövar våld mot den andra eller mot barnet är detta tyvärr vanligt förekommande. I de situationerna är det viktigt att samhället ger familjen stöd och ser till att barnet snabbt får den hjälp som behövs.

Nu har regeringen föreslagit i en promemoria att barnet har rätt till vård och stöd även när föräldrarna är oense. Det handlar om fall där en vårdnadshavare och personal inom hälso- och sjukvården eller socialnämnden bedömt att barnet behöver hjälp, till exempel behandling på BUP, men där den andra vårdnadshavaren säger nej. Detta är en stark markering från regeringens sida att vi alltid ska sätta barnet i fokus, även när en av föräldrarna felar, och kommer säkert att leda till att barnets rättsliga ställning stärks i samhället.

Lagändringen kommer att träda i kraft den 1 januari 2012.

Henrik Ripa är Moderat och riksdagsledamot från Västra Götaland.

Anne Marie Brodén är Moderat och riksdagsledamot från Hallands län.