Hudcancer är en av de vanligaste cancerformerna och under 2000-talet har antalet fall fördubblats. Fläckar och födelsemärken kan vara helt ofarliga men de kan också vara skadliga tumörer som måste opereras bort omgående.
Nu har en grupp forskare på Göteborgs universitet utvecklat en algoritm som ska hjälpa läkare att bedöma hudmelanom. Med hjälp av över 900 bilder på melanom i olika stadier har de lärt en algoritm att avgöra om de är i ett förstadium eller om de är invasiva, alltså om de riskerar att sprida sig.
Algoritmens resultat jämfördes sedan med sju oberoende hudläkares bedömningar och det visade sig att den presterade lika bra.
Sam Polesie, specialistläkare och en av forskarna bakom studien hoppas att tekniken i framtiden ska kunna hjälpa läkare att ta beslut.
– Tanken är inte att ersätta läkare med en algoritm. Läkarna tar hänsyn till så mycket mer än bara bilder, som patientens ålder och tidigare sjukdomshistoria. Men förhoppningen på sikt är att algoritmen ska kunna styrka eller ifrågasätta läkarens egna bedömning, ungefär som att man rådfrågar en kollega, säger han.
Avgör hur stor operationen ska bli
Många melanom är lätta att upptäcka och de flesta hittas av patienterna själva. Det svåra är att på förhand avgöra om de är invasiva eller inte, och där kan en algoritm vara ett bra hjälpmedel. Om man bedömer att ett melanom har hög spridningsrisk kan patienten prioriteras högre i operationskön. Dessutom kan läkarna avgöra hur stort ingrepp de ska göra.
– Om man redan innan operationen kan säga om ett melanom är invasivt eller inte så kan det ge vägledning kring hur stora marginaler man behöver ta, säger Sam Polesie.
Artificiell intelligens och maskininlärning
- Det finns ingen tydlig definition kring vad som menas med artificiell intelligens. Ibland förklaras det som ”förmågan hos en maskin att efterlikna intelligent mänskligt beteende”. Med andra ord en maskin som blir smartare av att träna på olika uppgifter.
- Maskininlärning är att man tränar en algoritm på stora mängder data, exempelvis foton, för att den ska kunna kunna känna igen mönster och göra prognoser.
Just nu arbetar många forskare med hur artificiell intelligens och maskininlärning kan användas inom sjukvården. På Danderyds sjukhus undersöker man om ett datorprogram kan tolka röntgenbilder och hitta frakturer. Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram ett verktyg som tolkar hjärtats aktivitet och kan upptäcka hjärtflimmer och andra avvikelser. Precis som algoritmen som utvecklas på Göteborgs universitet är de flesta projekt fortfarande på forskningsstadiet och det dröjer innan de kan användas i skarpt läge på vårdcentraler och sjukhus.
Fördelarna med artificiell intelligens är att maskinerna aldrig blir trötta och kan jobba dygnet runt. De blir smartare och mer exakta med tiden. Det här typen av tekniska hjälpmedel kan också avlasta läkarna så att de kan ägna mer tid åt patienterna och åt extra komplicerade fall.
Etiska frågetecken kring artificiell intelligens
Samtidigt kommer den nya tekniken med flera etiska utmaningar. Hur stort förtroende bör vårdpersonalen ha för dessa algoritmer och hur säkerställer man att de tränat på data som representerar alla patienter?
Om man bara använder det på ett genomtänkt sätt så tror Sam Polesie att artificiell intelligens kan vara till stor hjälp framöver, för både läkare och patienter inom hudcancervården.
– Om jag hade varit en patient med melanom hade jag gärna fått en bedömning från en hudläkare som tagit hjälp av en algoritm baserad på tusentals bilder. En läkare samlar på sig mycket erfarenhet under sin karriär men kan omöjligen ha alla bilder framför ögat.
