En man vid en bortspolad väg i Shaqilab utanför huvudstaden Khartoum i Sudan, ett av de av extremt väder drabbade länderna i Afrika.
En man vid en bortspolad väg i Shaqilab utanför huvudstaden Khartoum i Sudan, ett av de av extremt väder drabbade länderna i Afrika. Bild: AP Photo/GP

Analys: Dödligt väder förvärrar krisen i terrorbältet

Översvämningar slår hårt mot stora delar av Afrika. Hundratusentals människor som redan lever med etniskt våld, terror, fattigdom och coronasmitta tvingas nu fly på grund av extremt väder.

ANNONS
|

Enligt FN har över 700 000 människor flytt dödliga översvämningar som har följt på intensiva regn i Sahelregionen söder om Sahara. Flyktingorganet UNHCR uppger att behovet av skydd, rent vatten och hälsovård är överhängande i Mali, Burkina Faso och Chad.

Detta sker samtidigt som ökat och urskillningslöst våld över stora delar av Sahel har tvingat över 3,5 miljoner invånare att fly inom sina egna länder eller till utlandet.

– Flyktingarna var redan på gränsen för vad de klarar och är i akut behov av vår hjälp, säger Millicent Mutuli, UNHCR:s regionale byråchef för västra och centrala Afrika.

Han kallar det en av världens värsta och snabbast växande humanitära kriser.

ANNONS

De säsongbetonade regnen började i augusti och tros vara de kraftigaste på ett årtionden. I Burkina Faso – där en av fem medborgare har lämnat sina hem till följd av våldet – har vattenståndet nått farliga nivåer i 13 regioner. Hittills har 41 människor dött och fler än 12 300 hushåll står utan tak över huvudet , enligt FN.

Bland offren finns, skriver organisationen på sin hemsida, en havande mamma och hennes tonåriga dotter som omkom när grannens hus kollapsade över deras tält.

I Jigawa i norra Nigeria säger boende till BBC att översvämningarna är de värsta som de någonsin upplevt.

Det exceptionella regnandet ser experter som tydliga tecken på klimatförändringarna. Många länder drabbas i och utanför Sahel. Sudan och Etiopien är två exempel. I Jigawa i norra Nigeria säger boende till BBC att översvämningarna nyligen är de värsta som de någonsin upplevt. Habiba Sani förlorade sin åkermark som födde 15 familjemedlemmar:

– Varje eller vartannat år får vi översvämningar på grund av vår stads topografi, men i år det de största under min livstid, säger han.

Hadiza Mani miste två anhöriga och sitt hus i Magarya. Nu sover de i en skola.

– Två borta, och nu är åtta av oss här utan någonstans att gå och väntar på hjälp. Regeringen har skickat in lite mat och mediciner men de måste göra mer.

ANNONS

I Mali har tusentals flyktingar och samhällen drabbats. På platser som Gao, Mopti, Ségou och Sikasso har hundratals hem förstörts. För familjer som i vanliga fall har det svårt och är utlämnade åt sig själva, är det ett hårt slag. Att den vanliga rädslan nu fördjupas av risken att smittas av coronaviruset gör det ännu svårare.

Klimatet är en annan prövning

En annan prövning är klimatet. På dagen är det hett med temperaturer på över 40 grader, men på natten går det ner mot noll. Med mörkret kommer svalka men också frossa. Under regnperioderna svämmar floder över sina bräddar och får ännu fler att flytta på sig för att hitta betesmark för sina djur.

Herdar av olika tillhörighet ligger i blodiga etniska konflikter om land med bofasta bönder. Samtidigt är deras utsikter till utbildning och arbete små i den utarmade regionen vilket leder till en omfattande migration norrut genom öknen till Europa.

Till osäkerheterna i vardagen hör att sedan snart tio år har Sahelbältet, med länder som Mali, Burkina Faso och Niger, blivit krigsskådeplats för olika extremistgrupper med anknytning till IS och al-Qaida. De utnyttjar och underblåser den etniska oron och har stor rörelsefrihet och makt i de ödsliga och vidsträckta landskapen med en ytterst svag statlig närvaro.

ANNONS

Läs mer: Osäkerhet och oro efter militärkupp i i plågat Mali

Att militären nyligen gjorde en kupp i Mali och tvingade den civile presidenten i landsflykt, och att juntans man nu leder en övergångsregering, påverkar inte den nationella stabiliteten, eller rättare instabiliteten, i varje fall på kort sikt.

För att bistå regeringen har FN 15 000 soldater i Mali, och Frankrike omkring 5 000 där och i grannländerna inriktade på terroristjakt. Sverige deltar med flera hundra män och kvinnor i FN-styrkan, och förbereder att inom kort sända ytterligare 150 militärer ur specialförbanden till den franskledda Task Force Takuba. Det sker i en upptrappad kamp mot de extrema jihadisterna i vad som beskrivs som ett explosivt terrorbälte där utvecklingen också bedöms påverka säkerheten i Europa.

Mali är inte så långt borta som vi lätt kan tro. Kriser slår olika hårt, men det finns sammanhang.

Läs mer: Västsvenskar i Mali - skapar trygghet i våldsam värld

comments

Kommentarer

Kommentera

Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och TTELA förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS