Du har säkert gått förbi det gamla huset på Kungsgatan i Uddevalla. Kanske har du inte ens lagt märke till det, eller så har du undrat vad som faktiskt finns där inne. Vid en första anblick är huset ganska anspråkslöst och smälter in bland den kringliggande bebyggelsen. Men tittar man närmre så kan man ana en ganska pampig entré som bär spår av en svunnen tid.
När tidningen får möjlighet att komma in i byggnaden finns varken belysning eller värme. Jämfört med minusgraderna ute är det ändå inte så kallt. Vi kommer in i en foajé med ett grått stengolv och vita väggar. Upp längs väggarna klättrar en gul träpanel som pryds av röda detaljer. Här har tiden gått, men på många sätt känns det som att den stått still. Här finns inga filmaffischer kvar och färgen på väggar och tak har krackelerat och börjat lossna på vissa ställen. Känslan av att vi befinner oss i en biograffoajé är ändå påtaglig. En korridor leder vidare bortåt och i andra änden av rummet skymtar en dörr som är tillbyggd för att efterlikna en sjöbod.
En bit in i byggnaden finns en dörr till vänster som leder in till den stora salen. Vi kommer in i ett rum som är avskalat och kalt, men ändå pampigt och storslaget. Till en början är det helt mörkt, men med hjälp av lampor och blixtar blir rummet tydligt synligt. Rummet är stort, med ett välvt tak högt ovanför. Längst fram finns en trappa som leder upp från plankgolvet till scenen. Scenen ramas in av en stor valvbåge i trä som sträcker sig högt upp mot taket. Färgskalan i rummet är varm och domineras av naturfärgat trä.
Det ekar i den stora lokalen när vi går över golvet. Annars är det helt tyst. Inte ett ljud tar sig in från staden utanför. I rummets bakre del löper en läktare som sträcker sig vidare längs ena långsidan av salen.
Biografen på Kungsgatan
Den gamla byggnaden har under åren inhyst en rad olika verksamheter. Huset byggdes 1916 för att användas som konserthus. Under efterföljande år arrangerades olika konserter och evenemang.
Efter några år blev huset biograf, först under namnet Victoria. Senare kom biografen att byta namn till Röda kvarn, ett namn som den gick under ända fram till att biografverksamheten lade ner på 80-talet. Genom åren lär besökarna ha kunnat se allt ifrån Anderssonskans Kalle till Ivanhoe på biografen.
Namnet Röda kvarn är långt ifrån unikt. Halmstad, Borås, Stockholm, Töreboda och Orsa är bara några av orterna som har eller har haft biografer med samma namn. Men vad kommer namnet egentligen ifrån? Katharina Leibring är namnforskare vid institutet för språk och folkminnen. Hon vet inte med säkerhet var just namnet Röda Kvarn kommer ifrån, men har en teori:
– Man kan tänka sig att det är lånat från franskan och det klassiska nöjespalatset Moulin Rouge, som ju direkt översatt betyder Röda kvarn, säger hon.
Katharina Leibring berättar att man i biografernas barndom gärna ville ha namn som kändes lite lyxiga och exotiska. Men varför heter så många biografer samma sak egentligen?
– Man får ofta ett namnförråd för grejer. Precis som att många har samma personnamn så blir det samma sak med andra namn, som till exempel på biografer. Det är vanligt att vissa namn går igen inom samma typ av kontext, säger Katharina Leibring.
Fristaden flyttar in
1989, efter att biografverksamheten hade lagt ner, flyttade frikyrkan Fristaden in i lokalerna.
– Den stora lokalen hade vi som möteslokal och i foajén hade vi café. Vi kallade det för café Fristaden, berättar Gunilla Gniste, en av ledargestalterna inom kyrkan.
– På fredagar hade vi något vi kallade för fristadsfredag för ungdomar, med sång musik och fika, ofta fram till midnatt.
Det var under tiden som Fristaden huserade i lokalerna som läktaren byggdes ut. 2005 flyttade församlingen sin verksamhet till ett hus några hundra meter bort.
Bland skrymslen och vrår
Via en liten trappa i salens ena hörn kan man ta sig till ett litet utrymme precis under scenen. Här är det mörkt och trångt och det ligger några lastpallar och pappkartonger kvar.
– Där hade vi mycket utklädningskläder, berättar Gunilla Gniste från Fristaden.
Ovanför dörren sitter en skylt: ”Direkt TV-överföring”. Vidare uppåt i trapphuset skymtar fler dörrar. En våning upp från entréplan finns några mindre rum med fönster ut mot gatan. Ett av rummen är målat i en intensivt blå färg och har senast använts som kontor. Genom en dörr in till höger kommer vi till ett annat litet rum. Här sticker ett burspråk ut och genom fönstren kan man se ner på den för dagen snötäckta Kungsgatan. Där ute fortsätter vardagen som vanligt.
Hur framtiden ser ut för byggnaden återstår att se. I dagsläget står huset tomt och oanvänt. Tidningen har under en tid sökt fastighetsägaren Arwidsro för att fråga hur de ser på huset och hur det i framtiden skulle kunna användas. Arwidsro har bett att få återkomma via mejl, men har inför reportagets publicering inte inkommit med några svar.
Tidslinje
1916 Byggnaden uppförs som ett konserthus.
1920-talet Huset görs om till biograf
1980-talet Biografverksamheten upphör
1989 Frikyrkan fristaden flyttar in sin verksamhet i huset
2005 Frikyrkan Fristaden flyttar ut.
2016 Fastighetsägaren Granen i Uddevalla (numera Arwidsro) går ut med planer på att driva kulturhus i den gamla bygganden. Planerna förverkligas inte.
Kommentarer
Kommentera artikeln
Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och TTELA förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.