Löven på träden runt crossanläggningen börjar färgas gula - en indikation på att säsongen närmar sig sitt slut för den här gången. Därefter väntar en översyn av banan som sedan ska prepareras inför våren.
| besökarantalet låg i snitt på 19 vid varje tillfälle. Till detta kommer tävlingar, såsom exempelvis 20-årsjubilerande Dalslandscrossen (tidigare Dalslandsserien). |
- Vi lägger ner mycket arbete för att banan ska hålla en hög standard, därför är det många som kommer hit, säger K-G.
- Och i regel har de kört lång väg. Då gäller det att se till att det inte är förgäves, fyller Helge i.
- En bra preparerad bana minskar dessutom olycksrisken.
Verksamheten sker i Dals MK:s regi, där de båda är med i motocrossektionens styrelse. K-G som ordförande, Helge som sekreterare.
Banan byggdes av en grupp entusiaster på 80-talet, och när deras intresse dalade steg bröderna Andersson in i handlingen 1986.
Sedan dess har de lagt ner ett oräkneligt antal ideella timmar på att hålla motocrossen levande i trakten. Och det har lyckats, även om det knappast gjort sig självt.
Träningstillfällena föregås av ett antal timmars förberedelser, och dagens krutpaket till crosscyklar gör att banan förändras en hel del när den används.
Varje vecka måste den därför gås igenom och rättas till. Bröderna sköter också den intill-liggande mindre banan där de allra yngsta crossentusiasterna huserar.
Förutom de rent praktiska bitarna tillkommer också ganska omfattande administrativa sysslor.
Men bröderna Andersson har drivkraften intakt efter 20 år som banskötare.
- Det har bara rullat på, konstaterar Helge.
- När det kommer någon liten åkare med föräldrarna i släptåg och vill köra, känns det som att man gör någon nytta, säger K-G.
Bröderna lägger stor vikt vid ordning och reda, samt att reglerna följs. Ingen får köra utan att funktionärer finns på plats, eller utanför träningstiderna. Kravet om medlemskap i en klubb är en självklarhet.
- Med en sådan här anläggning följer också ett stort ansvar, poängterar K-G.
Bröderna Anderssons egna insatser på crossbanan då? Jo, de körde lite grand som motionärer i mitten på 80-talet, men sedan dess har de uteslutande lagt sin kraft på att skapa förutsättningar för andra.
Och hur otroligt det än kan låta i dessa regn-och-rusk-tider - snart är löven på träden runt Tångebybanan gröna igen.
Då är det dags att varva upp på nytt.