Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt TTELA
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Antalet lantbruk med kor i TTELA:s område minskar kraftigt, vilket gör att ängs- och betesmarkerna växer igen.

Färre kor ett hot mot de öppna landskapen

Den dåliga lönsamheten inom lantbruket gör att antalet kor minskar. Utan betesdjur växer de öppna landskapen igen, vilket i förlängningen hotar såväl turism som biologisk mångfald.

Det är tuffa tider för mjölk- och nötköttsproducenterna, både i landet som stort och i TTELA:s område. Låga mjölkpriser beror på en överproduktion av mjölk i hela Europa, och för köttproducenterna råder det en stor importkonkurrens. När det gäller nötkött så står den svenska produktionen endast för ungefär hälften av det vi äter, enligt Hugo Westlin på Hushållningssällskapet i Vänersborg.

– Lantbruket i dag håller inte betesdjur i samma utsträckning som tidigare, och det beror på att vi inte har samma lönsamhet. Det blir färre lantbrukare, säger han.

Enligt statistik från SCB har antalet företag med mjölkproduktion i Vänersborgs kommun minskat från 51 till 30 mellan åren 2005 och 2013. När det gäller företag som producerar nötkött så har det minskat från 254 till 181 under samma period.

I takt med att betesdjuren blir färre minskar även ängs- och betesmarken. Enligt Hugo Westlin har nästan en femtedel av den värdefulla betesmarken i Sverige försvunnit på bara de senaste tio åren. 90 procent av ängs- och betesmarken är borta jämfört med för 100 år sedan.

– Det är en nedåtgående trend som kommer hålla i sig som det ser ut just nu, och det tar ett tag att vända på det, säger han.

När de öppna landskapen växer igen skapar det många problem. Anna Hessle forskar om nötköttsproduktion och naturbetesmarker vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Skara, och hon menar att det främst handlar om ett hot mot den artrikedom som naturbetesmarkerna möjliggör, både vad gäller djur, insekter, växter och svampar.

– Den biologiska mångfalden som finns på markerna försvinner. Det är den mest artrika miljön vi har i Sverige, där man kan hitta upp till 40 olika arter per kvadratmeter, säger hon.

Naturbetesmarkerna har skapats tack vare en långvarig och kontinuerlig frånförsel av näring, med en miljö där små, spädare arter kan hävda sig. Enligt Anna Hessle är det viktigt att det är samma djur som används i nötköttsproduktionen som även står för betesmarken, eftersom det blir dyrt att ha djur som bara är till för att hålla landskapen öppna.

I dag kommer två tredjedelar av de svenska nötköttprodukterna från mjölkkor, vilket gör att det är mjölkproduktionen som är motorn.

– Bra priser inom nötköttsproduktionen gör att dikorna ökar i dag. Men det måste öka mycket för att kompensera för bortfallet av mjölkkor, där lönsamheten är dålig, säger hon.

Vid sidan av den biologiska mångfalden pekar många på att öppna landskap dessutom både är vackra och historiebärande, en förutsättning för att locka besökare till den svenska landsbygden.

– Naturmarkerna är levande historia i sig. Sedan är det många kringnäringar som lever på det, som turismen. Det är fint att titta på, och skog har vi rätt mycket ändå, säger Anna Hessle.