I slutet av april fyllde Närhälsan tio år. Mottagningarna som drivs av Västra Götalandsregionen uppmärksammades i ett pressmeddelande, där primärvårdsdirektören Jörgen Thorn ville lyfta fram och hylla "det dagliga arbetet för den enskilda patienten".
– Under tio år har vi i Närhälsan genomfört miljontals patientbesök som gjort skillnad för människors liv och hälsa i Västra Götaland, sade han.
Vad som inte nämndes var de brister som Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, nyligen uppmärksammat Närhälsan på. Vårdgivaren har nämligen inte gjort tillräckligt för att förhindra att patienterna skadas, menar myndigheten.
Flera lex Maria-anmälningar om fel diagnoser
Ivo inledde tillsynen mot Närhälsan redan 2021. Då hade man noterat att flera lex Maria-anmälningar inkommit från olika vårdcentraler, som handlade om att patienter hade fått fel, fördröjda eller uteblivna diagnoser. Som en följd av det hade vissa drabbats av allvarliga vårdskador, medan andra riskerat att göra det.
David Efraimsson, enhetschef på Ivo, menar att patienter rentav dött till följd av bristerna.
"Vi valde att öppna tillsyn riktad mot hela Närhälsan i VGR för att utreda vad man gjort eller planerade att göra på en övergripande nivå för att minska risken för vårdskador framåt", skriver han i ett mejl.
Närhälsan har 104 vårdcentraler
Närhälsan driver bland annat 104 vårdcentraler, med ansvar för 968 000 invånare, och Ivo menar att det inte går att begränsa bristerna till enskilda vårdcentraler.
Monica Radeberg, som är samordnande chefsläkare på Närhälsan, säger att de på sina olika vårdenheter alltid tar fram handlingsplaner som ska följas upp. Däremot är det på den övergripande förvaltningsnivån som kontrollen kan skärpas, menar hon.
– Jag tycker att vi arbetar med patientsäkerhetsfrågorna på ett bra sätt, men det är på den systematiska, övergripande nivån som vi behöver ha bättre kontroll.
Hon håller därför inte med Ivo fullt ut, i kritiken mot att Närhälsan inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att förebygga vårdskador. Arbetet med patientsäkerheten pågår ständigt, säger hon i stället.
– Vi försöker få in tänket att jobba proaktivt, och inte reaktivt när det har hänt något. Det handlar till exempel om utbildningar och förändrade rutiner när patienter hör av sig med vissa symptom.
Kompetensförsörjning pekas ut i riskanalys
I myndighetens beslut framgår hur tillsynen ledde till att Närhälsan under förra året inledde ett stort arbete. Där framkom det att de bristande diagnoserna hade flera orsaker, efter att en riskanalys genomförts.
– Vi identifierade riskområden som stämmer överens med vad man sett internationellt. En del av dem är välkända sedan många år, säger Monica Radeberg.
Ett sådant exempel handlar om att det saknas tillräckligt med kompetent personal i vården.
– Det är verkligen på agendan, och där har vi en kompetensförsörjningsplan i Närhälsan, som vi jobbar med och följer upp kontinuerligt.
Ivo nöjde sig med Närhälsans riskanalys, och valde att inte vidta några ytterligare åtgärder utöver att rikta den skriftliga kritiken mot vårdgivaren.
Kan patienterna nu vara säkra på att ni gör allt ni kan för att förebygga vårdskador?
– Ja, vi gör allt vi kan för att ge en god och säker vård. Det är grundförutsättningen i Närhälsans arbete och våra patientkontakter. Vi vill erbjuda en god och säker vård, och det försöker vi alltid göra, säger Monica Radeberg.
