60 år sedan fabriken rasade ner i älven

7 juni 1957 är ett datum som etsat sig fast bland många Lillla Edet-bor. Sulfitfabriken i Göta rasade ner i Göta Älv och spred massförstörelse och tog tre människors liv. Göran Sjögren sprang fort den dagen.

ANNONS
|

Sveriges största vattendrag Göta älv har skredkänsliga stränder. Ibland inträffar riktigt kraftiga skred som påminner de boende längs älvdalen om vilket förrädiskt underlag man befinner sig på. Götaraset 1957 är tillsammans med Surteraset (1950) och Tuveraset (1977) några av de mest förödande naturkatastrofer som inträffat i modern tid i Sverige. Fredagen den 7 juni klockan 11.25 försvann stora delar av fabriken i Göta ner i en gröt av lermassor när naturens krafter började verka.

Lilla Edetbon Göran Sjögren, som i år fyller 80 år, jobbade i fabriken den dagen och minns det hela mycket väl. – Det var en fredag, det var löning den dagen. Vi hörde talas om en spricka i marken vid den nedre bryggan, några av arbetarna fick i uppgift att flytta saker till säkrare mark ovanför sprickan. Jag och en kamrat var inne och jobbade med en pump när vi hörde ett slags susande ljud. Vi trodde att det kanske hade börjat regna. – Min kompis öppnade dörren och tittade ut, han sa: Nej, det regnar inte. – Då gick jag ut i stället och såg mig omkring ... herregud, hela verkstaden var borta. Värst var det vid renseriet, tre våningar jämnades med marken, halva pappsalen var borta också, ett reningsverk, plåtverkstaden, ritkontor och matsalarna ... allt försvann i massorna. Det som många andra hörde tydligt hade inte gått fram till Göran och kollegan som befann sig inomhus. Suset de hörde var inget annat än mark och byggnader som satts i rörelse. Efteråt fick de bråttom. – Jag sprang säkert 100 meter på 8,5 sekunder, så bråttom fick vi. Jag och min kompis Frank sprang och sprang mot säkrare mark och kom till slut upp på ett berg där många andra redan befann sig. Där stod vi länge innan vi vågade röra oss igen, förklarar Göran som var 18 år gammal vid tillfället. I kaoset och osäkerheten som rådde i hela området glömde Göran meddela familjen att han hade klarat sig.

ANNONS

Nyheterna hade det på radio och det var mycket uppståndelse överallt, nyheten spred sig snabbt.

– Nyheterna hade det på radio och det var mycket uppståndelse överallt. Nyheten spred sig snabbt och det var lite dumt av mig att inte meddela de där hemma. Men pappa letade upp mig som tur var. Lermassorna täppte till älven och en två meter hög svallvåg pressades norrut längs vattendraget och slog i slussportarna i Lilla Edet. – Det sägs att man hittade död fisk 20 meter upp i skogen på andra sidan älven. Tre människor dog i raset. Med tanke på den massiva förödelsen, att rassträckan var två kilometer lång och omfattade 32 hektar, och alla anställda som jobbade i fabriken, måste det ändå betraktas som otroligt att inte fler omkom. Enligt uppgift var det kaffepaus vid tiden för raset vilket kan vara en förklaring till att dödssiffrorna hölls nere. – Jag kände en av dem som dog. Jag minns också att en person miste armen. Att det inte omkom fler än tre var ändå rätt märkligt, menar Göran. Ett par stenkast österut, nära E45:an, stod tre hyreshus där flera av de anställda bodde. – Det var väl ändå en väldig tur att de husen klarade sig.

Man var lite rädd när man jobbade där sedan, man undrade hela tiden, håller det?

Som så många andra vid den här tiden började Göran jobba tidigt, redan som 14-åring fick han jobb på bruket. Efter raset blev han arbetslös en tid och gjorde militärtjänsten, sedan återvände han till sitt gamla jobb, på samma ställe. – Jag tror att det tog tre år innan det var full fart igen i fabriken. Man var lite rädd när man jobbade där sedan, man undrade hela tiden, håller det? Det höll. Och det håller fortfarande. I dag har elgrossisten Rexel ett stort lager på samma plats som raset inträffade och fastighetsbolaget Leifabs kontor ligger också här. Sannolikheten för att ett nytt skred ska inträffa i samma område i dag är medelhög enligt Göta älvutredningen från 2012 där områden med hög eller medelhög skredrisk identifierats. Ulrika Ankel på kommunens mark- och exploateringsavdelning har jobbat med skredfrågor de senaste fyra åren. – Vi utgår från Göta älvutredningen och håller koll på det administrativa omkring det. För utredningar får vi anlita konsulter.

ANNONS

– Det har också gjorts fördjupade utredningar i tre områden på Ström.

Älvdalen har varit förskonat från kraftiga skred sedan Götaraset, men det kan naturligtvis inträffa igen – dock finns det ingen mätutrustning eller dylikt som kan ge en föraning om nya skred. Däremot känner kommunen till områdena med hög skredrisk och har gjort vissa åtgärder. Som ett område vid den östra älvkanten i centrala Lilla Edet, där man har genomfört en avtrappning och därmed minskat skredrisken för flera fastigheter. – Det har också gjorts fördjupade utredningar i tre områden på Ström, berättar Ulrika Ankel. I mitten av 70-talet gick fabriken i Göta samma öde till mötes som många andra tunga industrier vid den tiden och tvingades att slå igen. Göran Sjögren fortsatte som reparatör fram till sin pensionering och byggde sig ett hus i Lilla Edet där han alltjämt bor. Men dagen för Götaraset finns med honom och många andra fortfarande. – Absolut, sådant glömmer man inte. Lennart Gustavsson tänker uppmärksamma minnet av raset den 7 juni tillsammans med andra som varit med om samma sak: – Jag var på hyfsat säker mark, men pappa fanns nere vid sprickan och hade närkontakt med raset. Han jobbade med lastning vid bryggan när skredet inträffade och följde med en lastpråm ut i vattnet. Jag saknade honom ett tag, men efter en stund kom han gåendes tillammans med en kompis längs järnvägsrälsen. Han sa att han aldrig sett en större våg i älven. – Jag har kontaktat flera andra som var med, vi ska gå ner till området och på olika sätt minnas och prata tillsammans om raset. Det finns mycket att berätta.

ANNONS

Arkivfilm från Götaraset

Arkivfilm fån Götaraset:http://www.lillaedetbilder.se/63743424

Läs också om Åkerströmsraset

ANNONS