Halvtid i politiken: Medborgare har drivit på skolfrågan i Lilla Edet

Skolfrågan har engagerat medborgare i Lilla Edet, långt utanför de politiska partierna. Samtidigt har TTELA ställt frågan, vilken åsikt har ditt parti i frågan om byskolorna? Se svaren i bildgalleriet ovan.

ANNONS
|

– Egentligen är det mycket mer än en skolfråga, säger Magnus Vinqvist, från Västerlanda Föräldraförening. Vi träffas på Västerlandaskolan, eller det som tidigare var Västerlandaskolan och som numera är förskola. Det är fullt med barn på gården denna vackra septemberdag, snart två år sedan förra valet. Vi befinner oss mitt emellan två val. Inför valet pratade samtliga politiska partier om att en satsning på skolan var viktig. Hur denna satsning ska gå till var det, och är det fortfarande, stor oenighet om. Frågan har även väckt stort engagemang bland medborgare som inte tidigare varit engagerade i den lokala politiken. En medborgare som har engagerat sig mycket, bland annat genom att debattera i sociala medier, skriva debattartiklar med mera, är Magnus Vinqvist. – 2011 började jag engagera mig. Då gick min dotter på Västerlandaskolan. Beslutet den gången blev att skolan skulle vara kvar. I mars 2015 tog frågan ny fart. Magnus Vinqvist har, trots att han inte längre har barn som går på skolan, fortsatt att vara engagerad. – Det vi i föräldraföreningen önskar oss är ett underlag som visar den totala effekten av att stänga byskolorna. Hade detta funnits hade det blivit en helt annan typ av debatt. Flera representanter från de tre föräldraföreningarna har gått med i lokala partier. – Jag har själv gått med i Vänsterpartiet men det finns flera som gått med andra partier. När man väl är med så blir det ett engagemang i andra frågor också, och jag tror det är bra för Lilla Edet att fler invånare blir politiskt aktiva. De flesta som engagerat sig politisktmed anledning avbyskole- och demokratidebatten är kvinnor ochflera av dem är nyinflyttade vilket också är bra. Många av de som styr i dag är väldigt lojala och känt varandra under lång tid. Frågan om de tre byskolorna beslutades på ett extramöte i utbildningsnämnden i mars 2015. Det var detta som åter väckte Magnus Vinqvist stora engagemang. – När jag började läsa och granska underlaget var det samma som 2011, en ren provokation. Ett antal privatpersoner överklagade till förvaltningsrätten, då det ansåg att frågan skulle avgöras i kommunfullmäktige. Parallellt med detta inleddes en namninsamling för att kräva en folkomröstning för att skolorna skulle vara kvar. När kommunen kontrollräknade underskrifterna, var det enligt dem inte tillräckligt många där allt fyllts i på rätt sätt. Även detta har överklagats. Något beslut har ännu inte kommit från förvaltningsrätten. – Föräldraföreningarna vill lika lite som någon annan egentligen ha någon dyr och tidsödande folkomröstning men att det var det enda medel som stod till buds för att få igenom kravet på entrovärdig analys över konsekvenserna för kommunen totalt sett. Om det blir en sådan inför fullmäktigebeslutet, så kommer vi inte att driva vidare kravet på folkomröstning, säger Magnus Vinqvist. Utbildningsnämndens ordförande, Leif Håkansson, tog i november i fjol ett ordförandebeslut att stänga Västerlandaskolan, då det saknades lärare. Förvaltningsrätten kom med sitt besked i slutet av december, de ogiltigförklarade utbildningsnämndens beslut att stänga de tre byskolorna. – Allting verkar gå ut på att förhala frågan, säger Magnus Vinqvist. Han menar att det är rent domstolstrots att skolorna är stängda, efter att högsta förvaltningsdomstolen valt att inte ta upp kommunens överklagan. Frågan om byskolorna i Västerlanda, Nygård och Hjärtum kommer att behandlas i kommunfullmäktige inom kort.

ANNONS
ANNONS