Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Lärarförbundet har placerat Lilla Edet sist i rankingen över bästa skolkommun. Men det råder olika meningar bland politiker, tjänstemän och fackliga representanter om läget.

Sämst skola i landet

Lilla Edets har hamnat på sista plats i Lärarförbundets ranking av Bästa skolkommun. Sedan utmärkelsen började delas ut 2002 har Lilla Edet rört sig i bottenskiktet och nu blev det en djupdykning från fjolårets plats 280 till årets 290.

Lärarförbundet har valt 14 kriterier för att bedöma skolans förutsättningar och resultat. Årets redovisning speglar läsåret 2008/2009. Det handlar bland annat om resurser, lärarnas utbildningsnivå, lärartäthet, lärarlöner, betygsresultat och andel elever som fullföljer gymnasiet.

– Det är väldigt tråkigt att hamna sist, men jag hoppas det blir en väckarklocka, säger Ingvar Ekelund, ordförande i Lärarförbundets lokalavdelning.

– Det måste vara fel. Jag har lärt mig att det finns ljug, förbannat ljug och så finns det statistik, säger Bjarne Färjhage (C), kommunalråd.

Ekelund lyfter fram några som han anser intressanta kriterier. Varje kriterium får ett värde mellan 1 och 290, där 1 är bästa värdet. Lärarlönerna som förra året fick värdet 154 har i år hamnat på 252.

– Det är svårt att analysera, men vi kan konstatera att löneökningen i Lilla Edet hamnade exakt på 10,2 procent som var enligt avtal. Men snittet i riket låg på lite drygt elva procent, berättar han.

Bjarne Färjhage däremot hävdar att lärarlönerna ligger ungefär som snittlönen i riket.

Positivt är andelen elever som fullföljde gymnasiet inom fyra år. Det är enligt Ekelund inte så många som hoppat av jämfört med tidigare år. Långtidssjukskrivningarna har däremot ökat från värdet 48 till 244. Men Ingvar Ekelund tror att i en liten kommun gör ett fåtal långtidssjukskrivningar en stor förändring.

Rankingen visar att andelen ungdomar som läser på högskola är liten.

– Det är sant, men det styr inte kommunen över. Det handlar om studietraditioner, säger Färjhage.

Han ifrågasätter kriteriet som visar andelen barn i förskola. Är det kommunens eller föräldrarnas sak? Och han undrar varför inte barn i friskola finns med i statistiken.

– Andelen utbildade lärare speglar det faktum att många är utbildade men har inte tagit examen. Det faller tillbaka på Lärarförbundet, fortsätter Färjhage.

Ingvar Ekelund hoppas nu att alla involverade, politiker, tjänstemän, lärare, elever och föräldrar kan samarbeta för att förbättra situationen.

– Vi måste arbeta strukturerat och dra åt samma håll, i dialog med varandra, säger han.

Skolledarens roll vill Ekelund förändra från administratör till pedagog som utvecklar skolan.

Lärarförbundet Norra Älvsborg offentliggör resultaten för Trollhättan, Vänersborg och Mellerud på onsdag.