Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Mediernas Etiknämnd klandrar TTELA

Mediernas Etiknämnd klandrar TTELA för att ha brutit mot god publicistisk sed. I en granskande artikelserie om en veterinärs behandlingsmetoder har denne inte i tillräcklig utsträckning i sak fått bemöta påståenden om felbehandling från djurägare. Kritiken har varit hård och trots begäran har veterinären som namngetts inte fått bemöta uppgifterna.

Vad tidningen publicerat

TTELA publicerade under januari och februari 2022 ett antal artiklar om en veterinär och hans sätt att behandla djur.

Tidningen hade talat med flera hund- och kattägare som berättade om det som de upplevde som tvivelaktiga metoder för att hjälpa deras djur. Artiklarna publicerade med rubriker som ”Katten skrek av veterinärens behandling – ’Jag berördes väldigt illa’”) och ”Veterinär tog bort tandsten utan bedövning”. Tidningen publicerade också ett filmklipp på sin hemsida med rubriken ”här avslöjar TTELA veterinärens metoder”.

I en artikel skrev tidningen att den granskar ”den kritiserade veterinären som drog flera tänder på Jenny Gillards hund Dolly utan att söva. Flera djurägare vittnar också om veterinärens behandlingsmetoder och myndigheterna har påpekat allvarliga brister i hans verksamhet. Själv försvarar han sin metod och kritiserar sin egen bransch.”

Artikeln illustrerades med en stor bild på Jenny Gillard med en hund i famnen. I artikeln namngavs veterinären och kritiserades för att han sövt och intuberat Dolly. Dollys matte hade kontaktat en annan veterinär som uttryckt förvåning över att Dolly inte sövts och intuberats.

– Hur kan de vara okej med en metod som inte längre är godkänd? Det är helt omöjligt för en privatperson att veta vilka som är godkända och inte, om jag vetat hade jag aldrig någonsin lämnat in mina hundar där, förklarade Dollys matte i intervjun.

För Jenny var det viktigt att andra djurägare blev varse om vilken behandling veterinären använde. Hon anmälde aldrig den namngivne veterinären till Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård. Något hon ångrade nu två år senare.

Veterinären fick komma till tals i tidningen och förklarade att ansvaret för att Dolly dog låg på den veterinärmottagning som sövt henne.

I en annan artikel berättade tidningen ”att en häst hade dött, ett öga brustit vid undersökning och en hund fått 14 tänder utdragna efter behandlingen. Lägg till myndigheternas hårda kritik mot veterinären. Flera djurägare vittnade om veterinärens behandlingsmetoder.”

Artikeln innehöll uppgifter om att veterinären under de senaste tre åren fått erinran vid tre tillfällen av Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård. I två fall handlade det om felbehandling av tänder och tandstensborttagning och i ett fall en felaktig bedömning av ett inflammerat öga.

Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård menade att NN:s bedömning att katten Millers öga inte kunde räddas var felaktig och ”i strid med veterinärmedicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet //...// Det fel som NN har gjort sig skyldig till kan inte anses som ringa. Han kan därför inte undgå en erinran.”

Ansvarsnämnden skrev angående behandlingen av hunden Gaspar: ”Det framgår av handlingarna att NN vid besökstillfället i juni 2019 inte sövde hunden utan endast gav den lugnande preparat (sedering). Det är ett förfarande som strider mot riktlinjer som Sveriges Veterinärförbund har tagit fram.”

I det filmklipp som tidningen publicerade ringde en reporter upp NN och frågade vad han skulle göra med sin hund, som hade tandsten och inflammation i tandköttet, samt om hunden behövde fasta eller så före behandlingen. NN svarade: ”Nej, det behöver den inte. Alltså vi drogar ju ned dem och sen tar vi upp dem när vi är klara. Så vi söver dem inte utan bara drogar ned dem.”

Veterinärens anmälan till MO

Enligt anmälaren hade tidningen gått över gränsen för kravet på saklighet, innehåll, form och presentation. Artiklarna innehöll nedsättande, kränkande och falska uppgifter om honom som person.

Delar av artiklarna hade anonymiserats för att inte vara utpekande. Men tidningen hade framställt honom som klandervärd och inte låtit honom bemöta utsagor av djurägare.

I slutet av september 2021 blev han uppringd av en journalist på tidningen som meddelade att den skulle skriva om två erinringar som Veterinära ansvarsnämnden tilldelat honom rörande tandstensborttagning på sövd hund och sederad hund med smärtlindring.

Han accepterade att medverka i en intervju rörande hur och på vilket sätt man avlägsnade tandsten och lösa tänder på hundar. Vid slutet av intervjun nämnde journalisten att missnöjda djurägare skulle få komma till tals.

Utan att han hade fått bemöta deras utsagor publicerade tidningen gamla klagomål, den äldsta 23 år. Dessa versioner och upplevelser hade tyvärr i flera fall förstärkts av påverkan av andra veterinärer.

När han sade till journalisten att han behövde få bemöta påhoppen på honom svarade hon att det gick bra. Hon återkom dock senare med ett nekande med hänvisning till ansvarig utgivare.

Medieombudsmannens bedömning

Det finns, främst mot bakgrund av att det för djurägare är svårt att kontrollera hur veterinärverksamhet sköts, ett allmänintresse i att granska sådan verksamhet. Den som är veterinär och företrädare för en veterinärpraktik innehar en förtroendeställning.

I artiklarna pekas anmälaren ut och kritiseras för sitt agerande i rollen som veterinär. Genom publiceringarna orsakas han en publicitetsskada. Antalet anmälningar och det faktum att flera av dem lett till erinran från branschens ansvarsnämnd har, även om allmänintresset är mindre beträffande äldre incidenter, gjort granskningen godtagbar. Detta tillsammans med anmälarens förtroendeställning innebär att han får tåla att namnges i sammanhanget.

Vad som är medieetiskt problematiskt är frågan om bemötande av de påståenden om felbehandlingar som finns i en av artiklarna. Anmälaren har i den publicerade intervjun med honom fått besvara allmänna frågor om den kritik som riktats mot honom men inte fått bemöta denna hårda och specifika kritik närmare. Av skriftväxlingen har framgått att anmälaren begärt att få bemöta uppgifterna men att han nekats det med hänvisning till nämnda intervju. Han har dessutom inkommit till tidningen med ett konkret genmäle. Det hade varit enkelt för tidningen att utifrån detta ge anmälaren, som var utsatt för tuff granskning, en extra möjlighet till bemötande av de uppgifter som han tidigare inte fått bemöta.

Den medieetiska rätten till bemötande kan inte tillgodoses enbart genom det förhållandet att den kritiserade parten får stort utrymme att svara, denne måste också få möjlighet att svara på just den kritik som framförs. Det har han inte fått gällande uppgifter om påstådda felbehandlingar av en häst och två katter. Han borde åtminstone, efter sitt påpekande, ha fått komma till tals i efterhand.

Att anmälaren nekats genmäle innebär att tidningen, trots vad som konstaterats i fråga om allmänintresse, anmälarens ställning, tidningens belägg och det utrymme som anmälaren i övrigt fått för bemötande, inte kan undgå klander.

Mediernas Etiknämnds bedömning

Det är ett grundläggande pressetiskt krav att den som är föremål för en kritisk granskning ska ges möjlighet att bemöta de påståenden som riktas mot honom eller henne. Som MO anger har anmälaren, trots att han har begärt det, inte ens i efterhand fått bemöta den hårda och specifika kritik som har riktats mot honom i artikel 2 och som avser påståenden om ett antal felbehandlingar (förutom tandstensborttagning på en hund). Detta är en tydlig brist i publiceringen som inte är medieetiskt acceptabel och för vilken tidningen ska klandras.

Detta är en förkortad version av nämndens beslut. Beslutet i sin helhet kommer att finnas tillgängligt på Allmänhetens Medieombudsmans/Mediernas Etiknämnds hemsida www.medieombudsmannen.se.

Fotnot: Pressens Opinionsnämnd och Allmänhetens Pressombudsman ombildades den 1 januari 2020 till Mediernas Etiknämnd och Allmänhetens Medieombudsman.