Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/17

Hertigborgen ska få ett rejält ansiktslyft

Om Dalaborgs mur kunde tala hade den berättat om brödrafejder, drottningval och uppretade bönder. Nu ska den få en välförtjänt renovering.

Dalaborgs slottsruin ligger vackert belägen på en udde i Vänern vid Dalbergsåns mynning i närheten av Grindstad kyrka ute på Dalboslätten.

Avspärrningsstängsel och skyltar som varnar för ras vittnar om att ruinen sett bättre dagar. Därför har kommunen hyrt in murarna Rauno och Esko Taipaleenmäki för att renovera det gamla slottet.

– Vi ska kolla över muren och laga de fogar som är dåliga. Sen ska vi lägga ny torv ovanpå muren, berättar Rauno Taipaleenmäki.

Den som varit ute vid Dalaborg vet att ruinen ligger oländigt till. Därför används inga moderna maskiner vid bygget, murbruk och gamla stenar tas bort med spett och kofot. Det mest uppenbara som kommer att lagas är den del av muren som fallit ner och ligger i en hög bredvid. Rauno och Esko tar först bort det gamla murbruket och lösa byggstenar, innan de bygger upp muren igen.

– För att stenarna ska hamna på rätt plats igen har vi märkt dem, berättar Rauno.

Arbetet görs metodiskt och ljudet av stål som skrapar mot sten passar in i ljudkulissen från skogen och Vänern. Eftersom muren är från 1300-talet och man vill efterlikna det murbruk som användes när slottet var nybyggt används heller inte vanlig betong.

– Vi använder hydrauliskt kalkbruk som liknar det som användes förr i världen, säger Rauno.

Dalaborg , som är Dalslands enda medeltida slott och byggdes 1304, har periodvis befunnit sig i händelsernas centrum. Byggherrarna var Magnus Ladulås söner, hertigarna Erik och Valdemar. De var i konflikt med sin bror kung Birger och slottet var en del i deras strävande att skapa ett västnordiskt rike med Lödöse som huvudstad. Kungen anföll år 1308 men misslyckades med att inta slottet och slöt ett fredsfördrag med sina bröder.

Slottet hade en stenmur som grund vilken i ena ändan vilade mot den klippavsats den är byggd kring. Ovanpå stengrunden vilade troligtvis ett timrat hus som kan ha haft ett tak av torv. Dalaborg är byggt i ett område som var lätt att försvara och udden det ligger på avskiljs från fastlandet av en ravin som bildade en naturlig vallgrav. I Erikskrönikan står det att bönderna i trakten jobbade dag och natt för att få slottet färdigt. Att krönikan ens tar upp arbetsvillkoren kan tyda på att de var mycket hemska.

I slutet av 1300-talet flyttade stormannen och marsken Erik Kettilsson Puke in på slottet. Han var värd för det möte där de svenska stormännen 22 mars 1388 utsåg drottning Margareta som redan styrde i Danmark och Norge till svensk drottning. Beslutet kallades för Dalaborgstraktatet och gjorde att Sverige blev medlemmar av Kalmarunionen. Det var orsaken till att dansken Palle Joansson sattes på slottet som fogde av Margaretas efterträdare Erik av Pommern.

Missnöjet med de danska fogdarna ledde till Engelbrektsupproret och det var dessa upprorsmän som brände och raserade slottet 1434. Dalaborg kom aldrig mer att byggas upp och fungerade i stället som stentäkt för folk i trakten. På 1930-talet genomfördes en utgrävning. Fynd av verktyg, vapen och stora mängder djurben förvaras i dag på Melleruds museum.

– Benen kom från djur som växt upp i trakten av Dalaborg. Det visar att det bodde mycket folk i området vid den tiden, säger Annelie Andersson på Melleruds museum.

Att det är ett hus med anor de reparerar är inget som oroar Rauno och Esko. De jobbar enligt gamla principer och innan de kom till Dalaborg reparerade de gamla kyrkmurar på Tjörn och kyrkmuren på Marstrand.

– Det är väldigt intressant att göra äldre murar. Jag tycker det är väldigt roligt att få vara med och bevara det gamla, säger Esko Taipaleenmäki.

Reparationen kommer att hålla på i en eller två månader, lite beroende på väder. Tanken är att det ska hålla i minst en livstid.